Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Thomas H Johnsson: Allt annat än slätstruken fotofestival

Martin Thaulow, ur serien "Postcards from..."Bild: Martin Thaulow
Det är något med danskarna. De har en förmåga att arrangera kulturevenemang med låga trösklar utan att anpassa innehållet till tänkta besökare. Under torsdagskvällen invigdes nionde upplagan av Copenhagen Photo Festival i den nerlagda transformatorstationen ute på ­Østerbro. I publiken blandades konstnärer, kulturpersonligheter och lokalpolitiker med allmänintresserade som kanske bara kommit dit av ren nyfikenhet, barn och gamla, i en tillåtande och avslappnad atmosfär.
I förordet till festivalkatalogen skriver dess konstnärliga ledare, Maja Dyrehauge Gregersen, att begreppen ”Samhälle”, ”Identitet”, och ”­Vision” är årets genomgående teman. Att den politiska konsten de senaste åren har fått något av en renässans avspeglar sig givetvis också inom fotografin. I bästa fall kan ­konsten ta ut riktningen och synliggöra samtidsfrågor, långt innan de hamnar i en riksdagsproposition.
På gräsplanen framför Østre Gasverk Teater visas Martin Thaulows enkla men djupt drabbande serie ”Postcards from … ” som ett debattinlägg i det som ofta tituleras flyktingkrisen. Vilket inte är någon kris i egentlig mening – undantaget för de människor som tvingas lämna sina hem och leva på flykt – utan snarare ett uttryck av intolerans från en svensk (och dansk) välmående nation.
I det vackert gestaltade porträttet av syriska Zakaria, med den gripande bildtexten ”De sa … antingen arbetar du med oss eller så dödar vi ett av dina barn …”, drivs allvaret till sin spets. Martin Thaulows fotografi hjälper oss att förstå hur det skulle vara att leva under ständigt dödshot. Eller åtminstone försöka förstå.
Med totalt femtiofem utställningar förgrenar sig festivalen även till institutioner och gallerier runt om i Köpenhamn och vidare över Sundet. Vilket givetvis är ett bekvämt sätt för festivalen att utöka programmet och för institutionerna att marknadsföra sin verksamhet, alltså win-win (på bekostnad av ett fokuserat och stringent intryck).
Men det berättar också hur mycket fotografi som faktiskt visas i regionen idag. Enbart i Sverige presenterar festivalen flera utställningar, som exempelvis Karlsson Rixons ”Spår av sårbar existens” på Galleri Format och Liu Silins ”The artist is online” på Galleri Vasli Souza. Och ut­över arrangemanget visar Landskrona museum den tredje delen i en påkostad fotohistorisk satsning, medan Malmö museer visar ”The mexican suitcase”.
Konsekvensen kan självfallet bli att det går inflation i mediet och att bubblan spricker. Men om vi lär av danskarna, slipar ner trösklarna och ger kulturevenemangen en allmängiltig angelägenhet, befriad från slätstruken medelklassanpassning, kommer intresset med all sannolikhet att kvarstå. Beatförfattaren William S Burroughs lär ha sagt: ”Det är konstnärerna som förändrar samhället. Inte politikerna.” Fotofestivalen på Østerbro visar vägen.
Gå till toppen