Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Thomas Frostberg: Thomas Frostberg: Låt näringslivet ta över EFL

När Ekonomihögskolan i Lund nyligen beslutade att montera ner verksamheten på näringslivets karriärskola EFL sköt man sig i ena foten. Nu är de på väg att skjuta sig även i den andra, i ett lika förhastat försök att backa från tidigare positioner. Det bästa vore om Lunds universitet helt enkelt lät det skånska näringslivet ta över EFL istället.

Thomas Frostberg är ekonomikrönikör för 8till5 på HD och Sydsvenskan.
Innan jag går in på de senaste turerna i den allt mer absurda såpoperan kring EFL vill jag vara tydlig med en sak. Det är alldeles utmärkt att Lunds universitet planerar en ambitiös satsning på vidareutbildning och uppdragsutbildning. I en värld med snabba förändringar finns behov att ständigt kunna uppdatera gamla kunskaper och fördjupa sig inom nya områden.
Med det sagt så har Lunds universitet dock gjort det onödigt svårt för sig genom att inleda den nya satsningen med att på ett imponerande taffligt sätt skjuta den befintliga uppdragsutbildningen inom stiftelsen EFL i sank.
Läs också Thomas Frostberg: Ett ledarskapshaveri inför öppen ridå
Budskapet har inte gått att missförstå när jag tidigare talat med Ekonomihögskolans rektor Fredrik Andersson, Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz och Jesper Falkheimer, som får det samlade ansvaret för universitetets satsning på uppdragsutbildningar, om saken: EFL är en konkurrerande verksamhet som stör den kommande satsningen.
Eller för att citera universitetsrektorns eget blogginlägg om frågan:
”Som en konsekvens av att vi nu stärker vår egen uppdragsutbildning och enbart låter lärare bedriva uppdragsutbildning inom ramen för sin anställning kan andra fristående organisationer inte använda lärarkompetensen från universitetet.”
Det innebär bland annat att etablerade och uppskattade program som Executive MBA på EFL tvingas lägga ner redan till hösten, trots att personer redan antagits och skrivit bindande kontrakt till värden av flera hundra tusen kronor per deltagare.
Det var i alla fall vad som gällde för ett par veckor sedan. Igår framkom dock information som möjligen förändrar läget. Då kunde 8till5 avslöja att Ekonomihögskolan vill tillsätta en ny styrelse för EFL från halvårsskiftet med uppdraget att utveckla snarare än avveckla stiftelsens verksamhet.
Åtminstone om man får tro en av de tilltänkta nya styrelseledamöterna, Stein Kleppestø, som i en intervju bland annat sa: ”Jag är personligen helt övertygad om att EFL:s verksamhet till största delen är av sådan natur att det är fullt naturligt att Ekonomihögskolans medarbetare också är verksamma där, och att det måste förstås som en tillåten bisyssla.”
Och vidare: ”Den bild jag har fått av vad Ekonomihögskolan vill, och vad jag och de som jobbar på EFL vill, är att den verksamhet som bedrivs i all huvudsak ska fortsätta.”
Det går inte att tolka på annat sätt än som en total omsvängning, sannolikt framtvingad av de senaste veckornas stenhårda kritik från företagarhåll mot universitetet för ännu en näringslivsfientlig åtgärd efter omstruktureringen av så väl innovationsverksamheten som fundraisingarbetet, vilket fått tidigare stordonatorer att stänga plånböckerna.
Men istället för att i så fall ställa sig upp och säga ”Vi tänkte fel, nu gör vi om och gör rätt” så duckar plötsligt både Ekonomihögskolans rektor Fredrik Andersson och uppdragsutbildningsansvarige Jesper Falkheimer alla frågor om framtiden. Istället blir det en ännu inte utnämnd styrelseledamot som får stå för kommunikationen, vilket förstås bara skapar ytterligare osäkerhet om vad universitetet egentligen vill och menar.
Lägg till det att Ekonomihögskolans styrelse alltså föreslås besluta att utse Jesper Falkheimer till ny ledamot i EFL: styrelse. Det visar bara ännu en gång att universitetet inte förstått vad en stiftelse är rent juridiskt, utan tror att EFL går att hantera som ett dotterbolag.
I samma ögonblick som Falkheimer kliver in i styrelserummet på EFL måste han nämligen lägga av sig sin vardagliga roll som universitetets högst ansvariga tjänsteman för just uppdragsutbildningar och enbart fatta beslut med EFL:s bästa för ögonen, även om det skulle gå emot universitetets intressen. Jag har ärligt talat svårt att se hur han ska kunna delta i ett enda beslut i EFL-styrelsen utan att riskera jäv.
När verksamheten på EFL dessutom klassats som så förtroendeskadlig av universitetets rektor för bara två veckor sedan meddelade att lärarna inte ens får undervisa där blir det obegripligt hur Falkheimer kan få tillåtelse att sitta i stiftelsens styrelse. Det om något borde vara en otillåten bisyssla med tanke på hans ansvar för universitetets uppdragsutbildningar.
Universitetet håller snabbt på att radera det sista lilla förtroende som möjligen fanns kvar i relationen till det skånska näringslivet. Att utifrån den plattformen försöka bygga en ny uppdragsutbildning som något företag ska vilja betala för är sannolikt dömt att misslyckas.
Turerna visar nämligen med sorglig tydlighet att den akademiska byråkratin har fastnat i dagdrömmeri istället för att lyssna på och samverka med sina tilltänkta kunder i det skånska näringslivet. Allt kryddat med ironin att detta sker just vid Ekonomihögskolan, som bättre än andra delar av universitetet borde förstå hur marknadsföring och kundrelationer fungerar.
Nu investeras offentliga medel i att bygga upp en verksamhet som mest riskerar att framstå som planekonomisk, eftersom universitetet bestämt att näringslivet vill ha uppdragsutbildningar med en annan inriktning och form än de program som redan finns på EFL och bevisligen efterfrågas av marknaden.
Min slutsats blir därför att universitetet och Ekonomihögskolan dessvärre har förverkat sitt förtroendekapital för ett bra tag framöver. Det bästa vore att helt enkelt låta näringslivet ta över ansvaret för EFL (vilket rent formellt inskränker sig till att ändra på vem som utser ledamöter i styrelsen, eftersom EFL som stiftelse är en fristående juridisk person).
Faktum är att ett sådant förslag också ska ha funnits på bordet för ett par veckor sedan, där Sydsvenska Handelskammaren efter synpunkter från en rad av sina medlemmar kring hanteringen av EFL erbjöd sig att gå tillbaka in i den roll som de släppte i EFL för bara några år sedan. Enligt flera källor fanns också ett initialt intresse från universitetet sida, men när Handelskammarens vd Stephan Müchler i princip var på väg att sätta sig i bilen till Lund för att slutföra formalian kring övergången fick han beskedet att den tänkta överenskommelsen var avblåst och att Ekonomihögskolan plötsligt tänkte köra vidare EFL i egen regi.
Förhoppningsvis kan någon klok person inom universitetet återuppväcka den diskussionen – eftersom det verkar ha låst sig fullständigt för en rad vanligtvis kloka personer. Eller för all del hitta någon annan modell, som visar att man förstår att samverkan med omvärlden inte är en enkelriktad process som dikteras från ett håll, utan kräver dialog. Annars riskerar universitetet inte bara att undergräva sin egen satsning på uppdragsutbildning utan även sabotera möjligheterna att dra nytta av de kunskaper som finns i det omgivande samhället och som universitetet är beroende av på flera olika plan, även inom uppdragsutbildningen.
Dessutom vore det knappast ett problem för regionen om det fanns två olika alternativ att välja på för den som vill vidareutbilda sig, både EFL och universitetet. Om universitetet ändå – trots en något stapplande start – lyckas bygga upp en uppdragsutbildning värd namnet och med mer akademisk profil som går att sälja till näringslivet är det bara att gratulera.
Det finns nämligen inget som hindrar att den växer fram parallellt med näringslivets egen karriärskola i EFL:s regi, eftersom det handlar om två olika profiler på utbildningarna. Jag tror det är detta som brukar kallas marknadsekonomi, att låta kunderna göra valet. Om inte annat är jag övertygad om att det finns en grundkurs i ämnet på Ekonomihögskolan, som inblandade personer på universitetet kan gå som välbehövlig vidareutbildning.
Gå till toppen