Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

David Ahlin: David Ahlin: "I den svenska valrörelsen lyser Europafrågorna med sin frånvaro."

Det europeiska samarbetet har länge kännetecknats av krishantering och tilltagande splittring.
Eurokrisen, som fortfarande i grunden är olöst, har lett till motsättningar mellan nord och syd, proteströrelser mot åtstramningspolitik och ett uppsving för vänsterpopulister i södra Europa. Flyktingkrisen har blottat en djup oenighet mellan EU:s medlemsländer och gett flyktingkritiska partier kraftigt ökat väljarstöd. En EU-gemensam lösning på flyktingfrågan verkar osannolik.
Och nu ska britterna lämna klubben. Även om ingen riktigt vet hur det ska gå till.
Lägg till detta relationen mellan Europa och USA som den gångna veckan nått en ny bottennivå. USA:s president verkar helt ointresserad av att värna den nära relation med Europa som vårdats under decennier. Donald Trumps America First-politik innebär att USA byter kurs. Från att förespråka ett regelbaserat system med internationellt samarbete till ett som mest bygger på militär makt.
En utveckling vars betydelse inte kan underskattas.
Men i den svenska valrörelsen lyser Europafrågorna med sin frånvaro. Centrum för Europaforskning presenterade i torsdags en genomgång av riksdagspartiernas besked i avgörande EU-frågor som nästa regering ska ta ställning till. Forskarna ger alla partier underkänt. De skriver: ”I väldigt många fall kan vi inte hitta någon information alls om partiernas inställning och i vissa fall är den så pass vag att det är svårt att som väljare avgöra vad partiet vill.”
Mycket talar dock för att EU snart gör comeback i svensk politik. Det känns kanske lite tungt att behöva tänka på det, såhär i upptakten till riksdagsvalet, men om mindre än ett år är det faktiskt val igen. Till Europaparlamentet.
Och det kan bli en intressant historia.
Brexit ska enligt planerna genomföras precis innan Europa ska välja ett nytt EU-parlament. Våren kommer alltså att präglas av rapportering om Storbritanniens hastiga utträde.
Italien, ett av EU:s grundarländer, leds numera av den mest EU-negativa och nationalistiskt präglade regeringen i Västeuropa. Den nytillträdde regeringschefen Giuseppe Conte har utsett en EU-rådgivare som 2014 jämförde EU med fascism och Nazityskland. Unga italienare tror inte längre på EU och röstade i stora skaror på EU-skeptiska partier.
Italien har stora skulder, svag tillväxt och en åldrande befolkning. Det är ett land med stora reformbehov. Men de två partier som just bildat regering vill ändra EU:s strikta regelverk för att hantera skulder och budgetunderskott och de har presenterat planer att både minska skatterna och öka landets offentliga utgifter, bland annat genom att införa en medborgarlön.
Ett parti som ändå verkar se fram emot EU-valet är Sverigedemokraterna. Talespersonen Paula Bieler twittrade nöjt häromdagen om en ny undersökning från SCB som visade att fler svenskar är negativa till EU.
Gå till toppen