Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Vad kan då en enskild resenär göra? Tänka till kring resmål och vem som gynnas av resan.”

Ett medvetet beteende och agerande också i små frågor skapar ringar på vattnet och bidrar till att resandet inte påverkar miljön på ett negativt sätt och förbättrar förhållandena för mindre, unika och lokalt förankrade företagare. Det skriver Lotta Braunerhielm, lektor i kulturgeografi.

Idag går platser från att vara orörda till att bli kommersialiserade resmål, skriver Lotta Braunerhielm.Bild: Nesvold, Jon Olav
Enligt FN:s turismorganisation UNWTO har den globala turismen ökat med cirka 4 procent per år under de senaste sju åren. Samtidigt har turismens påverkan på både miljö och människor blivit allt mer uppenbar.
Resandet så som det ser ut idag, det vill säga ofta i grupp och för att skapa kontrast och avslappning från arbete, startade först under 1800-talet i takt med industrialismens framväxt, järnvägens utbyggnad och indelning av tillvaron i arbetstid och fritid. Men nöjesresandet började ta sin nutida form redan på 1600-talet. Det var då reserverat för en begränsad elit, främst unga adelsmän som gjorde bildningsresor under benämningen The Grand Tour. Av reseberättelser från 1700- och 1800-talet framgår att det centrala var ett sökande efter det pittoreska, de vackra landskapen och något som påminde om den tid som flytt.
Numera reser många iväg för att komma bort från vardagens bestyr och för att se nya platser och andra kulturer. Under resan kan man släppa på de vanor och krav som finns hemma. Inte många reflekterar över de val de gör som resenärer och hur de kan göra skillnad för både miljö och människor.
Resebolagkon kurrerar om att locka turister genom att pressa priser och erbjuda färdiga paketlösningar.Bolagen följer trender och skapar aktiviteter och evenemang för att locka besökare, oavsett om det som visas representerar den lokala kulturen eller är konstruerade folkloristiska inslag. Följden blir en kuliss där allt det autentiska går förlorat. När antalet besökare ökar, försvinner den lokala atmosfären och utbudet förändras. De orörda miljöerna blir färre och färre. Platser går från att vara orörda till att bli kommersialiserade resmål.
Nya hotellkomplex byggs av utländska investerare för att möta strömmen av nya besökare. Hotellen är ritade utifrån samma mall oavsett om de byggts på Dominikanska republiken eller på Gran Canaria. Utan hänsyn till vart resan går säljs samma souvenirer på gator och torg. Samma typ av aktiviteter erbjuds oberoende av resmål och samma typ av mat går att finna. Turister invaggas i ett slags trygghet där igenkänningsfaktorn blivit försäljningsargument för resebolagen.
På flera håll runt om världen säger nu invånare i städer där turismen blivit en plåga ifrån. Lokalbefolkningen i till exempel Barcelona, Amsterdam och Venedig har fått nog och här har också nya regler införts för att skärpa tonen gentemot turister som inte kan bete sig ordentligt. I Sverige finns det exempel på att de som bor i Visby och Smögen flyr under de värsta semesterveckorna.
Är det så framtidens resande ska se ut, det vill säga ett likriktat resande och ett resande där ingen tar hänsyn till den lokala platsen?
En annan möjlighet är att resa så att de människor som bor och verkar på platsen dit resan går gynnas, och uppleva lokal kultur och äta lokal mat.
Att ta sig en funderare över vad en resa till en viss plats innebär är en utmaning. Att begrunda sin egen roll som turist kan te sig jobbigt när man bara vill njuta och koppla av.
Vad kan då en enskild resenär göra? Tänka till kring resmål och vem som gynnas av resan. Besöker du den lokala restaurangen eller äter du på ett hotell som ägs av ett multinationellt bolag där kapitalstarka miljonärer investerat enbart för att tjäna pengar och där nästintill en obefintlig del av bolagets vinst stannar kvar i landet? Eller gynnar du de mindre privatägda hotellen och på så sätt samtidigt lokalbefolkningen?
Ett medvetet beteende och agerande också i små frågor skapar ringar på vattnet och bidrar till att resandet inte påverkar miljön på ett negativt sätt och förbättrar förhållandena för mindre, unika och lokalt förankrade företagare. På så sätt kan resandet bidra till att stärka både den lokala miljön och de människor som lever och verkar på platsen.
Om människor inte får upp ögonen för vad deras resande innebär och börjar ställa krav på resebolagen när det gäller sådant som miljö och arbetsförhållanden sker inga förändringar.
Alla kan göra medvetna val och ta ansvar för hur deras resor påverkar människor och miljö.

Lotta Braunerhielm

Lotta Braunerhielm är lektor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.
Lotta Braunerhielm.Bild: Privat
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen