Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Den svenska demokratin står stark, men det finns varningstecken.”

Att så många anser att journalisters rapportering påverkas av förutfattade meningar eller politiska övertygelser kan få allvarliga konsekvenser och bör leda till självrannsakan hos medierna. Det skriver Johan Martinsson, föreståndare för SOM-institutet.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kommenterar SCB:s stora partisympatiundersökning. Undersökningar visar att förtroendet för radio och tv har ökat bland människor som står till vänster politiskt, medan det har minskat bland dem som står till höger, skriver Johan Martinsson.Bild: Janerik Henriksson/TT
Ibland hörs påståenden att den svenska demokratin är i kris och att förtroendet för demokratiska systemet är hotat. Sådana påståenden är kraftigt överdrivna. I SOM-institutets systematiska undersökningar av svenska folket åsikter syns ingen kris för demokratin. Tvärtom är andelen som är nöjda med hur den svenska demokratin fungerar högt och uppåtgående.
Det är lätt att få ett intryck av att den svenska demokratin och det offentliga samtalet är i kris. Den intresserade kan så gott som dagligen ta del av nyheter om näthat och hot mot den som uttrycker obekväma åsikter av det ena eller det andra slaget. Fejkade nyheter och desinformation utmålas som stora problem och hot mot offentligheten. Alternativmedier och ett bristande förtroende bland allmänheten för journalister och traditionella medier diskuteras också ofta som ett problem för den svenska demokratin.
När vi i SOM-undersökningarna i höstas frågade svenska folket hur nöjda de är med hur den svenska demokratin fungerar svarade 76 procent att de är mycket eller ganska nöjda. Störst missnöje fanns när SOM-institutet startade sina mätningar i mitten av 90-talet då andelen nöjda istället låg omkring 50 procent. Idag är nästan tre av fyra svenskar nöjda med hur demokratin fungerar och det senaste året har andelen dessutom ökat.
Förtroendet för centrala samhällsinstitutioner är också högt och uppvisar i flera fall en uppåtgående trend det senaste året. En majoritet av de tillfrågade i 2017 års SOM-undersökning svarar att de har mycket eller ganska stort förtroende för viktiga samhällsinstitutioner som polisen, domstolarna, universiteten, sjukvården samt radio och tv. Vad gäller förtroendet för polisen, domstolarna och skolan så ökar det signifikant jämfört med ett år tidigare.
När det gäller förtroende för medier har Ulrika Andersson och Lennart Weibull med hjälp av SOM-undersökningarna visat att förtroendet för såväl dagspress som radio och tv är stabilt de senaste åren, och längre tillbaka är det i båda fallen större idag än för tio år sedan.
Det som är nytt när det gäller förtroendet för medier är att polariseringen ökar, och då särskilt den politiska polariseringen. Tydligast syns det när det gäller förtroendet för radio och tv. Där är skillnaderna mellan grupper med olika partisympati betydligt större de senaste två åren än de varit tidigare. I klartext betyder det att förtroendet för radio och tv har ökat bland människor som står till vänster politiskt, medan det har minskat bland dem som står till höger.
I en rapport från Institutet för mediestudier har Ulrika Andersson också visat att 68 procent anger att de helt eller delvis instämmer i att journalister ofta vinklar nyheter efter egna åsikter.
Att så många anser att journalisters rapportering påverkas av förutfattade meningar eller politiska övertygelser kan få allvarliga konsekvenser och bör leda till självrannsakan hos medierna.
Inför riksdagsvalet 2018 ser medborgarnas dagordning annorlunda ut än den brukar. För det första saknas traditionellt tunga frågor som arbetsmarknad och ekonomi bland väljarnas viktigaste frågor. För det andra har traditionella välfärdsfrågor som sjukvården och skolan nu fått sällskap i toppen av invandring och integration samt frågor om lag och ordning, det vill säga brottslighet, polis och rättsväsende. 2018 kan därmed komma att domineras av frågor som varken politiker, journalister eller väljare är vana vid att diskutera i svenska valrörelser och där tonläget ofta blir högt och hårt.
Sverige går nu troligen mot den första valrörelse där invandring och integration blir den allra viktigaste frågan för väljarna, och enligt SOM-undersökningarna är utöver invandring lag och ordning den fråga som har ökat mest i vikt sedan valet 2014. Och det är just i dessa två frågor som medierna har störst problem med en ökande polarisering av förtroendet bland medborgarna.
Även om den svenska demokratin står stark och präglas av ett högt förtroende och nöjdhet med hur demokratin fungerar så finns varningstecken i form av en ökande polarisering och en högre konfliktnivå. Det är nu en viktig utmaning för alla aktörer – journalister, politiker och väljare – att diskutera dessa nyare politiska frågor i form av invandring och brottslighet på ett kunskapsbaserat och förnuftsstyrt sätt istället för att ytterligare bidra till en ökad polarisering av debatten.

Johan Martinsson

Johan Martinsson är föreståndare för SOM-institutet och docent i statsvetenskap.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Seminarium

”Hur mår svensk demokrati?”

Idag anordnas ett seminarium i Almedalen kring vem som styr valrörelsen. Förutom Johan Martinsson medverkar bland andra John Severinson, ansvarig för media partnership på Facebook.

Tid: Klockan 9 - 10.

Plats: Västsvenska arenan vid Kruttornet.

Seminariet direktsänds via Västsvenska arenans hemsida vastsvenskaarenan.se

Läs alla artiklar om: Almedalen
Gå till toppen