Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Oro i kommunerna för ökade bidragskostnader: ”Det ska inte finnas kryphål i lagen”

Andelen nyanlända som gått in i studier efter två år har ökat i år. Men det finns en oro ute i landets kommuner för stigande bidragskostnader när Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och ekonomiska ansvar löper ut.

Särskilt eftersom fördelningen av asylsökande varit mycket ojämnt fördelat över landet.
– Nu behöver vi driva på politiskt för anvisningslagen. Det spelar roll att fler kommuner idag tar ansvar för asylsökande. Det ska inte finnas kryphål i lagen så att vissa ställer sig vid sidan och inte tar ansvar, säger Malmös finanskommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) vid ett seminarium i Almedalen.
Tiden det tar för en nyanländ att etablera sig på arbetsmarknaden har också sjunkit, från åtta år till fem. Men för kommuner som tar över det ekonomiska ansvaret för de som inte är i studier eller arbete efter två år, blir det ändå en stor grupp.
– Jag är glad att etableringstiden gått ner till fem år, det betyder mycket för en stad som Malmö. Men egentligen borde det statliga systemet hålla i tills etableringen är färdig, sade Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) i debatten i Öresundshuset.
Hon efterlyste en flexiblare syn på vad nyanlända klarar på två år och lyfte fram Malmökraften, ett projekt där myndigheter samarbetar för att få långtidsarbetslösa i jobb.
Katrin Stjernfeldt Jammeh. Arkivbild.Bild: Lars Brundin
Hennes kommunalrådskollega från Växjö, Oliver Rosengren (M) uttryckte mer direkt oro.
– Den kortade etableringstiden beror på högkonjunkturen. Om vi ser framåt, och nuvarande tider står fast, så ser vi på en bidragsboom på tre-sex miljarder för kommunerna, varnade han.
Samma bild gav Leif Klingensjö från SKL:s enhet för utbildning och arbetsmarknad. Men han ser också en ökad optimism, att fler kommuner inser det långsiktiga behovet av arbetskraft.
Den statliga Mottagandeutredningen, som lämnades till regeringen i våras, föreslår en ny ordning som förhoppningsvis ska snabba på asylsökandes väg in det svenska samhället. Nyanlända asylsökande ska samlas på fyra-fem ankomstcentrum i landet.
Utredaren Martin Olauzon förslag är att de bor där i en månad, och sedan slussas ut till kommunerna där de får vänta på beslut om uppehållstillstånd. Men bara om det finns ”god sannolikhet" att de får stanna, betonade han på debatten i Öresundshuset. Det ska också finnas avresecentrum, för personer som får avslag.
– Vi är lite konflikträdda och gillar inte att ge dåliga nyheter. Det är jätteviktigt att det finns ett återvändandearbete från dag ett, om det är ganska glasklart, sade han i debatten.
Ja, de fem-sex asylcentrumen kommer att bli stora anläggningar. Men vitsen är att de asylsökande tidigt får möta Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunen och sjukvården och också kan börja lära sig svenska direkt, framhöll Olauzon.
Eftersom antalet asylsökande till Sverige minskat kraftigt sedan toppåret 2015, bedömer Migrationsverket nu att häften av besluten kommer att klaras av på mindre än en månad.
Växjös M-kommunalråd Oliver Rosengren tyckte det vore bättre om asylsökande bor kvar på samlingsplatserna tills de fått beslut om uppehållstillstånd. Även om det blir fler månader.
Läs mer: Färre sökande leder till snabbare asylbeslut
Katrin Stjernfeldt Jammeh är positiv till utredningsförslaget om asylcentrum, och förordar korta boendetider. Mest nöjd är hon med att Malmös käpphäst, att begränsa EBO, ser ut realiseras. Den som vill flytta någonstans där det inte är ”socialt hållbart”, ett segregerat område eller till trångbodda släktingar, riskerar att bli av med sin dagersättning.
– Nu behöver man utreda var gränserna ska sättas. Ska det röra vissa bostadsområden, ska hyreskontrakten granskas? Det vi vill åt är ju misären som växer fram, sade hon.
Gå till toppen