Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Nu behövs en folkbildning i demokratins praktik.”

Globala utmaningar som klimat- och flyktingfrågan har visat sig vara svåra att hantera politiskt, samtidigt som stora väljargrupper anser att de är mycket viktiga. Det skriver Fredrik Torberger, framtidsstrateg på analysföretaget Kairos Future och projektledare för studien Morgondagens medborgare som presenteras i Almedalen idag.

Det verkar vara det politiska systemet som människor är missnöjda med, inte politikerna, skriver Fredrik Torberger.Bild: Johan Nilsson / TT
Den svenska demokratins stora högtid – valdagen – närmar sig. Det sker efter en mandatperiod som har genomsyrats av diskussioner kring demokratins tillstånd, i Sverige och i världen.
I Kairos Futures studie Morgondagens medborgare där drygt 6 000 personer svarar på en rad frågor visar det sig att cirka en fjärdedel av svenskarna anser att det vore mycket eller ganska bra att ha en stark ledare som inte behöver bekymra sig om riksdag och politiska val. Övriga svarsalternativ var ”ganska dåligt” respektive ”mycket dåligt”. Andelen positiva är högre bland dem som levt kortast tid i demokratins Sverige, alltså unga och utrikesfödda.
Samtidigt är majoriteten benhårt övertygad om demokratins överlägsenhet. En ännu större majoritet säger sig också vara nöjda med livet de lever i Sverige. Att demokratin har blivit mindre populär måste bero på något annat.
Människors oro för att samhället går mot en kollaps har vuxit de senaste åren. Globala utmaningar som klimat- och flyktingfrågan har visat sig vara svåra att hantera politiskt, samtidigt som stora väljargrupper anser att de är mycket viktiga. Och det verkar vara det politiska systemet som människor är missnöjda med, inte politikerna.Andelen svenskar med ganska eller mycket stort förtroende för landets politiker har nämligen ökat de senaste tio åren, inte minskat.
Allt sammantaget tyder på att oroande många människor upplever att demokratin i dagens form är oförmögen att lösa de utmaningar som samhället står inför, och att dessa då blir öppna för andra system är naturligt – man vill se problemen lösta. Faran är att människor saknar en djupare förståelse för demokratins kärna, och framför allt, dess delikata utmaning: att hitta balansen mellan å ena sidan den långsamma processen att involvera alla berörda parter, och å andra sidan nå fram till beslut som leder till handling.
Dagens unga svenskar har mer än någon annan generation fått lära sig om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde – en av demokratins utgångspunkter. Nu tyder utvecklingen på att det finns ett ökat behov av förståelse för hur demokratin fungerar. Den behöver som sagt erövras gång på gång, nu med en folkbildning i demokratins praktik. Här är några förslag på hur det skulle kunna ske:
1. Återuppfinn demokratin en årskull åt gången. Inför demokratiläger i grundskolan där elever får organisera ett samhälle från grunden, alltså en form av learning by doing. Exempel på frågor som då måste besvaras är: Hur skulle vi organisera oss om inga spelregler vore på plats? Vilka system är bättre än andra?
2. Praktisera det aktiva medborgarskapet. Inför samhällsinsatser på skolschemat för alla, det finns i andra länder.Det ska inte vara teoretiska modeller utan verkliga projekt som kräver ekonomiska resurser och demokratiska processer. Här skapas förståelse för balansgången mellan att bli överens om något och vikten av att ändå relativt snabbt fatta beslut och agera.
3. Erkänn demokratiska insatser. Premiera dem som tar förtroendeuppdrag. Det ökar chansen för att det även framöver finns personer med demokratisk kompetens. En premie kan vara en mentor, förstärkt cv, eller, i samarbete med näringslivet, rabatter likt dem som studenter får.
4. Utveckla nya demokratiska former. Aldrig har Sveriges befolkning varit så välutbildad, aldrig har möjligheterna att kommunicera varit så stora. Det gör att vi borde stå inför en revolution av de demokratiska processerna. Självklart måste unga och andra underrepresenterade grupper vara huvudpersoner.
Visst kan demokratin vara trög, men om människor förstår att det är en del av dess kvaliteter så ökar möjligheterna för att de värdesätter den.
Demokratiska arbetssätt blir nu allt viktigare. Efter en historiskt rik period i västvärlden väntar en resursbrist runt hörnet, inom den nationella välfärden så väl som på global nivå. Visst går det att hoppas att entreprenörer löser en del av utmaningarna men demokratins förmåga att skapa samförstånd kommer att spela en avgörande roll för samhällets utveckling.

Fredrik Torberger

Fredrik Torberger är framtidsstrateg på Kairos future och projektledare för studien Morgondagens medborgare.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Läs alla artiklar om: Almedalen
Gå till toppen