Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Beslutsfattare inser inte att religioner har såväl destruktiva som frigörande drag.”

Religiösa symboler har blivit laddade och konfliktfyllda i Sverige, något som länge varit förhållandevis främmande för den sekulariserade svensken, skriver Johanna Gustafsson Lundberg, docent i teologisk etik.

Att i Sverige visa sitt kors är inte längre en oskyldig handling (om det någonsin varit det), skriver artikelförfattaren.Bild: Maja Suslin/TT
Religiösa uttryck och frågeställningar dyker upp på ett nytt sätt i det västerländska samhället − på gatorna, i medierna och i politiken. Idag talar forskarna om ”religionens återkomst” eller ”religionens nya synlighet”.
”Vi hade fel, vi hade fel om sekulariseringen”, bekänner den berömde sociologen Peter L Berger, en av de främsta företrädarna för den så kallade sekulariseringsteorin under 1970- och 80-talen. Berger var övertygad om att religion och religiösa värden oundvikligen skulle utmanövreras i det moderna samhället. Så blev det inte.
Tvärtom finns det många exempel på religionens återkomst och hur komplex den är. Juristen Anders Kjellström tar upp böneutropen från en moské i Växjö (Aktuella frågor 6/6). Kjellström anser det problematiskt att vissa kristna vill förbjuda böneutrop i Sverige samtidigt som de, som ofta är fallet, vill ge kristna rätt att kalla till högmässa genom klockringning i Mellanöstern.
Att stötta muslimers rättigheter i Sverige är enligt Kjellström det bästa stödet för kristnas rättigheter i Mellanöstern. Hans resonemang ger en bra bild av att ställningstaganden i olika frågor inom Sveriges gränser får konsekvenser för människor utanför Sverige och omvänt.
Ett exempel är den så kallade#Mittkors-kampanjen som briserade i slutet av sommaren 2016. Mordet på den franske prästen Jacques Hamel resulterade bland annat i att tre präster i Svenska kyrkan startade ett nätupprop för solidaritet med världens kristna. Människor inbjöds att lägga upp en bild av sig själva och ett kors. Initiativet mötte dock kritik.
Att beskriva mordet på Hamel som en del av en attack mot världens kristna riskerar enligt vissa debattörer att återverka på konflikter mellan kristna och muslimer i både Sverige och andra delar av världen. Kampanjens försvarare menar att solidaritetshandlingen stod i centrum – inte en önskan att starta religionskrig.
Både debatten om böneutropen från Växjömoskén och #Mittkors-kampanjen vittnar om religionens förändrade ställning i Sverige. Att visa sitt kors är inte längre en oskyldig handling (om det någonsin varit det). Till följd av globalisering, digitalisering, efterverkningarna av attackerna den 11 september 2001 och omfattande demografiska förändringar är religion en allt viktigare komponent i såväl världspolitiken som varje människas sökande efter identitet och tillhörighet.
Religiösa symboler har blivit laddade och konfliktfyllda också i Sverige, något som under en lång period varit förhållandevis främmande för den sekulariserade svensken. I Sverige har religion i första hand uppfattats som en privatsak. Samtidigt tillhör majoriteten av befolkningen Svenska kyrkan. Antalet medlemmar är över 6 miljoner och det om något komplicerar en skarp gränsdragning mellan religiöst och sekulärt.
De flesta svenskar beskriver sig kanske inte som kristna men firar gärna kristna högtider och upprätthåller kristna seder som dop. De betalar sin avgift till kyrkan.Medlemstrenden pekar visserligen neråt och å ena sidan betyder det att Sverige är ett sekulariserat land där kristen tradition i tydligt identitetsskapande mening är marginaliserad, men å andra sidan lever strukturer präglade av ett kristet kulturarv kvar.
Det finns en okunskap i fråga om religioners komplexitet och betydelse. De diskussioner som förs om religion behöver fördjupas.Här bidrar religionsvetenskaplig forskning med kunskap, nyanser och perspektiv. Det är angeläget inte minst för att människor ska kunna leva tillsammans trots sina olikheter.
Beslutsfattare och debattörer tycks stå handfallna inför det faktum att religioner kan rymma såväl destruktiva och förtryckande som konstruktiva och frigörande drag. Det riskerar att lämna fältet öppet för religionsbruk som göder patriarkala, nationalistiska och främlingsfientliga tolkningar.

Johanna Gustafsson Lundberg

Johanna Gustafsson Lundberg är docent i teologisk etik vid Centrum för teologi och religionsvetenskap på Lunds universitet.
Seminarium

”När Gud tar plats”

Idag arrangeras ett seminarium i Almedalen om religionens roll i samhället där Johanna Gustafsson Lundberg medverkar tillsammans med Dan-Erik Andersson, lektor vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet.

Tid: Klockan 9.15.

Plats: Hästgatan 13.

Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen