Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Uppmärksamhet, inte information, är den nya bristvaran.”

Om bilpriserna rasat i samma takt som datakraften, skulle en ny bil kosta som en budgetlunch. Det skriver Joseph S Nye, professor vid Harvarduniversitetet.

Miljarder människor bär idag helt frivilligt med sig övervakningsfunktioner i sina mobiler, skriver Joseph S Nye.Bild: Christine Olsson/TT
Vi lever i en informationsrevolution sägs det, men den sortens revolutioner är inget nytt. 1439 uppfann Johannes Gutenberg tryckpressen, förutsättningen för masskommunikation. Dagens revolution uppstod i Silicon Valley på 1960-talet.
I början av 2000-talet kostade datakraft bara en tusendel av vad den kostat 30 år tidigare. Sommaren 1993 fanns cirka 130 sajter i världen. Sju år senare var de fler än 15 miljoner och denna vecka är de 1,8 miljarder. 3,9 miljarder människor använder internet och experterna förutspår att internet of things, sakernas internet,år 2020 kopplar ihop 20 miljarder enheter.
Vår tids informationsrevolution har bara börjat. Det mest utmärkande med den är inte kommunikationens snabbhet; telegrafisk kontakt fanns redan i mitten av 1800-talet. Det avgörande är hur billigt det blivit att sända och lagra information. Om bilpriserna rasat i samma takt som datakraften, skulle en ny bil kosta som en budgetlunch.
När en teknisk landvinning blir billig så snabbt, blir den också lätt tillgänglig för många. I princip är den informationsmängd som kan spridas globalt oändlig. Även kostnaden för lagring har sjunkit dramatiskt och möjliggjort big data-eran. Informationsmängder som förr skulle ha fyllt en lagerhall ryms nu i en hand.
Runt 1950 oroade sig människor för att datorer, information och kommunikation skulle leda till det slags centraliserade kontroll som George Orwell skildrat i sin dystopiska roman 1984. Storebror skulle från sin centraldator övervaka oss alla, och all individuell frihet försvinna.
Istället har datorkraften blivit billig och datorerna små som mobiler och klockor. De är bärbara och används mest till kommunikation individer emellan. Ironiskt nog bär miljarder människor idag helt frivilligt med sig övervakningsfunktioner som kopplar upp sig mot mobilmaster och kontinuerligt kränker sina ägares rätt till privatliv. Vi har helt enkelt stoppat Storebror i fickan.
På samma sätt har sociala medier både gett upphov till grupper som verkar över nationsgränserna och försett regeringar och andra med nya möjligheter att manipulera. Fler än två miljarder människor är på Facebook och, som Rysslands inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016 visade, kan kanalerna mellan dem utnyttjas för politiska ändamål.
Europa har med dataskyddsförordningen GDPR försökt skapa ett regelverk till skydd för individen, men det är för tidigt att säga hur det lyckats. Kina har istället förenat dataövervakning med ett socialt rankningssystem som begränsar friheten, till exempel att resa, för de medborgare som inte beter sig som regimen vill.
Information är makt och fler människor har, på gott och ont, större tillgång till information än någonsin tidigare. Det kan inte bara regeringar utnyttja, utan också storföretag, välgörenhetsorganisationer, informella grupper, nätverk av kriminella och terrorister och andra.
Det betyder inte slutet för nationalstaten. Regeringar har fortfarande mest makt på den globala scenen. Men alltfler trängs där och många nykomlingar hävdar sig lika bra eller bättre när det kommer till mjuk makt.
I 1800-taletsEuropa var förmågan att dominera i krig det som utmärkte en stormakt, men som den amerikanske analytikern John Arquilla påpekat kan det för att vinna ett slag i den globala informationsåldern vara viktigare att ha den bästa berättelsen än den bästa armén.
Förmågan att attrahera och övertyga har blivit viktigare, men det är länge sedan utrikestjänstemän skeppade iväg projektorer till obygder för att visa filmer för isolerade människor eller människor bakom järnridån samlades runt kortvågsradioapparater för att lyssna på BBC. Tekniska framsteg har orsakat en explosion av information och skapat en mångfaldens paradox: ett överflöd av information orsakar brist på uppmärksamhet. När människor får för mycket, vet de inte vad de ska koncentrera sig på.
Uppmärksamhet, inte information, är den nya bristvaran. Därför är den mjuka maktens dragningskraft en än värdefullare resurs än tidigare. Men det är också det brutala informationskriget.
Eftersom ett gott rykte är viktigt, mångfaldigas ansträngningarna att skapa eller förstöra motståndarens trovärdighet. Information som framstår som propaganda är direkt kontraproduktiv om den undergräver ett lands trovärdighet.
Under kriget i Irak behandlade USA fångarna i Abu Ghraib och Guantánamo i strid med de värden USA säger sig stå för. Bilden av hyckleri som spreds globalt, mildrades inte av tv-bilder av muslimer som levde bra liv i USA. På samma sätt fungerar president Trumps uppenbart lögnaktiga twitterinlägg. De undergräver USA:s trovärdighet och försvagar landets mjuka makt.
Framgång för offentlig diplomati mäts (genom intervjuer och väljarundersökningar) i hur många människor som byter mening. Enligt Soft Power 30:s index har USA:s mjuka makt minskat sedan Trump tillträdde. Twitterinlägg kan påverka dagordning i världen, men de skapar ingen mjuk makt om de inte är trovärdiga.
Allt snabbas nu upp med artificiell intelligens, maskininlärning och algoritmer. Meddelanden skickade av robotar kan vara svåra att avslöja. Men än så länge vet ingen om trovärdighet och övertygande berättelser helt kan automatiseras.

Joseph S Nye

Översättning: Karen Söderberg
Project Syndicate
Joseph S Nye är professor vid Harvarduniversitetet och författare till bland andra The Future of Power.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen