Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Years & Years gör dansgolvet till en helgedom och fristad

Syntpopmakare med siktet på listorna.Bild: Machine Management

Years & Years

ALBUM. Palo Santo

I slutet av tonåren flyttade Olly Alexander från engelska provinsen till huvudstaden för att fortsätta på en redan påbörjad skådespelar­karriär. När basist­kompisen Mikey Goldsworthy på grund av London­tunna väggar hörde honom sjunga i duschen fick den planen stå åt sidan. De två bildade tillsammans med Emre Türkmen Years & Years, ett 10-talets pojkband som med tiden har visat sig bli starka leverantörer av extatisk list­klättrande syntpop.
Ensam och omringad av böcker, direkt efter att han kommit hem från turnén med debutskivan, började sångaren Olly Alexander arbeta med nya låtar. Efter att ha varit intryckt i en buss med kollegor under en längre tid var ensamheten välbehövlig och kreativt lukrativ. Resultatet, nya albumet "Palo Santo", innehåller en rejäl dos intro­spektion och släpps tidstroget ihop med en konceptuell science fiction-­kortfilm.
Titlar som "Hallelujah", "Preacher" och "Karma" vittnar om Alexanders svaghet för religiös vokabulär (den hyllade debuten hette "Communion" – gemen­skap/nattvard). I "Sanctify", som bland annat handlar om att förälska sig i en straight kille, finns en referens till Andrew Hollerans "Dancer from the dance", en bok från 1978 som varit viktig för Alexander eftersom den satte ord på en tanke han själv relaterade till: att (gay-)nattklubben för en homosexuell kan komma att fungera som en sorts kyrka.
Ett dansgolvs­utlöst katarsis finns i hjärtat av "Palo Santo". Klubben blir en fristad och en plats där gränserna mellan fantasi och verklighet kan grumlas. "I'm awake, I'm awake, I'm dreaming", sjunger Alexander med sin unga falsett i en famn av elektroniska beats. Vargvrålet "Howl", min favorit, börjar lågmält men sväller till en upprymd, sjungen bön.
Enligt populärkulturell logik hänger Years & Years coolhet troligen ihop med att de inte verka anstränga sig för att framstå coola. I deras Britney-älskande, melodiösa electro­hymner är kitschen alltid närvarande, sorglöst dansande i bakgrunden. Albumets mittenparti ganska svagt och långt ifrån alla melodier bär upp ambitionen om kollektiv, andlig extas, men i motsats till många pop-­plåster finns det flera låtar vars sliskighet faktiskt minskar vid upprepade lyssningar.
Genom "Palo Santo" är det viktigt att aldrig släppa tanken på dansgolvet. Var du än råkar befinna dig – i tvättstugan, på ett bibelläger, på andra sidan av semestern – slut ögonen och föreställ dig att du är i en London­klubb med trasig AC, långt från småstäder och stängda garderober, med svett rinnande mellan skulderbladen, inuti ett glittrande, upphöjt presens.
FLER TIPS
Ella Mai, Nicki Minaj, Quavo: Boo'd up (remix)
Brockhampton: 1999 Wildfire (låt)
Sjava: Umphako (ep)
Gå till toppen