Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Skåne

Årets torka riskerar leda till brist på svenskt kött

Om torkan håller i finns det på sikt risk att landet drabbas av brist på svenskt kött. Foderbrist kan leda till att oroliga bönder slaktar av stora besättningar av djur som annars skulle riskera svält. Då minskar möjligheten att avla nya köttdjur kommande år.

Sjöbo slakteri har slaktbokningar för en lång tid framöver. På bild Magnus Gustafsson.Bild: Peter Frennesson
Torkan slår hårt mot lantbrukarna i Skåne och andra delar av landet på många sätt. Dåliga skördar har bland annat lett till stor brist på foder, vilket gör att många redan nu tar av vinterns lager. För att rädda situationen öppnar både privatpersoner och kommuner upp betesmarker som i vanliga fall inte brukar vara tillgängliga för lantbrukare.
Samtidigt gör bristen på foder att många lantbrukare bokar in slakt månader i förväg när det normala brukar vara några veckors framförhållning, och köerna till slakterierna växer allt mer.
Tre män sitter och dricker kaffe utanför slakteriet i Sjöbo. Sverker Malmborg som äger slakteriet säger att de inte har något att göra. Trycket från bönderna är större än vanligt, men när djuren väl slaktats har man ingenstans att sälja köttet. Butikerna klarar inte av ökningen.
– Vi sitter här och förvånas. Vi slaktar hälften av vi brukar göra, men har tio gånger mer anmälningar, säger Sverker Malmborg.
Sverker Malmborg får samtal från bönder som redan bokat in djur för slakt som vill passa på att få fler djur slaktade. Men han får säga nej i många fall, och vissa inbokningar måste han flytta fram – slakteriet har mycket kött på lagret och måste sälja av det till affärerna innan de kan fortsätta fylla det.
– Nu har vi haft samtal med flera handlare. Vi erbjuder dem ett billigare pris mot att de också säljer köttet billigare i butikerna, det är det vi kan göra nu som kan få snabbast effekt, säger Sverker Malmborg.
Slakteriet har också ett annat förslag: tillfälligt importförbud eller tullar på nötkött.
Sverker Malmborg och Magnus Gustafsson på Sjöbo slakteri.Bild: Peter Frennesson
På Tempo i Blentarp, som under många år handlat sitt nötkött från Sjöbo Slakteri, har man köpt in 200 kilo nötkött som ska säljas som färs för 59,95 kronor per kilo, långt under normalpris. Flera andra butiker har meddelat att de också kommer börja med det lägre priset och att prioritera försäljningen av svenskt kött framför importerat.
– Vi måste alla hjälpas åt för att hjälpa bönderna, det är klart vi har ansvar för vi är en länk i ledet. För att slakterierna ska bli av med köttet så att de kan slakta mer, måste vi sänka priset i butiken för att nå ut till konsumenterna, säger Gunvor Jönsson som är kött- och charkansvarig i butiken.
På Tempo började man med det billiga priset klockan åtta på torsdagsmorgonen och redan på förmiddagen har de sålt betydligt mer än vad de brukar. Även tidigare under veckan har Gunvor Jönsson märkt ett ökat tryck.
– Jag maler och maler och maler, säger hon.
Lennart Nilsson, som sitter i LRF:s riksstyrelse, menar att vi för varje dag som går närmar oss någon form av katastrof orsakad av torkan.
– Samtidigt ställer vi stort hopp till konsumenter och dagligvaruhandlare som nu prioriterar svenskt kött. Den önskvärda situationen är att vi hittar så mycket fodermöjligheter att vi slipper slakta djur som inte ska slaktas. Och så hoppas vi innerligt på regn. Det finns mycket kreativitet hos bönderna, och många idéer att sätta igång med bara det kommer regn, säger han.
Men om inget regn kommer på två eller tre veckor bli läget mycket allvarligt, enligt Lennart Nilsson.
Steg ett är att hantera frågan vad bönderna då gör med sina djur. På LRF hoppas man att slakterierna kan frysa in och lagra kött från de djur som snabbt måste gå till slakt. De kan då behöva stöd av samhället för någon måste betala för lagringen, och det har inte de flesta bönder råd med. Lennart Nilsson berättar att ett annat alternativ också är att exportera djuren.
Om fler djur än vad man tänkt slaktas av innebär det på längre sikt en brist på svenskt nötkött i butikerna.
– Säg att djuren som kanske slaktas under kommande år slaktas nu istället. Om moderdjuren tas bort minskar antalet kalvar nästa år. Risken är stor att det värsta läget för med sig konsekvenser under en längre tid, säger Lennart Nilsson.
Man slaktar hälften så mycket som man brukar på slakteriet i Sjöbo, de måste sälja av varorna från lagret innan de kan fylla på det. Magnus Gustafsson tycker att offentliga verksamheter som skolor och äldreboenden skulle lagra svenskt kött i sina frysar.Bild: Peter Frennesson
Lars Jönsson är bonde och är en av dem som sitter och dricker kaffe utanför slakteriet i Sjöbo. Han brukar sälja foder och hö, men nu måste han hamstra och spara till sina egna djur.
Han berättar att han fick ett samtal av en stockholmare som ville köpa höbalar, i normala fall brukade uppringaren själv få 120 balar men i år hade hen bara fått 20. Många hästägare hör också av sig och frågar efter hö.
– Det måste hända något snabbt, vi måste slakta av djur så att fodret inte tar slut framåt mars. Då kan vi behöva slakta av betydligt fler djur som bara blir till kadaver och inte mat, säger Lars Jönsson.
Enligt honom skulle en stor hjälp vara om fler konsumenter frös in kött. Han har själv räknat på saken och kommit fram till följande:
”Om fem miljoner konsumenter fryser in 10 kilo kött var och det blir 210 kilo kött på varje ko, då är det 238 000 kor som inte behöver vinterfoder vilket skulle spara 595 000 ton foder. Genom att frysa in 200 000 nötkreatur i höst minskar risken att behöva avliva och destruera 400 000 djur till våren.”
– Jag har kommit på en sägning för att uppmuntra konsumenterna också: ”frys in en ko – rädda en häst”, säger Lars Jönsson.
Lantbrukare har tidigare lyft sin oro till Sydsvenskan om att köttet inte kommer kunna tas om hand om fler djur behöver slaktas, risken blir i så fall att djuren blir till kadaver som bränns upp.
– Det är väl snarare en fråga om hur mycket det blir, tror Lars Jönsson.
– Så finns det de som inte har någon mat, det enda logiska måste vara att ta tillvara på köttet, det är emot hela världens princip att det man skulle kunna äta bara ska förstöras, säger Magnus Gustafsson på Sjöbo slakteri.
På Sjöbo slakteri låter man köttet hänga i fem till sju dagar för att möras till.Bild: Peter Frennesson
Det finns också de som är hoppfulla. Paul Robertsson är VD för inköp på Ugglarps slakteri. De har verksamhet i bland annat Trelleborg och i Hörby, och har möjlighet att frysa in kött för framtida behov.
– Det finns mycket som talar till det positiva i en negativ situation. Handeln är uppe på tå och gör vad de kan, vill jag påstå, för att öka det svenska köttet i butikerna och dra tillbaka på det importerade, säger Paul Robertsson.
Han ser en positiv trend som öppnar upp för att de ska kunna sälja betydligt mer svenskt kött. Och om det inte sker något drastiskt väldigt snabbt, som gör att många djur måste slaktas på kort tid, tror han inte att det blir något problem att bli av med köttet.
– Vi ser möjligheter och ökar fokus på att sälja, för lantbrukarna ska fokus var att leta efter möjligheter till foder och betesmarker, då tror jag att vi tillsammans kan komma långt, säger Paul Robertsson.
I dagsläget ser han inga tecken på att djur kommer komma in för slakt på grund av att de svälter. Men han säger att om läget blir akut kommer slakteriet att hämta de djuren till slakt, så länge ansträngningen inte blir enorm.
De senaste åren har det enligt Paul Robertsson varit en produktionsuppgång inom det svenska lantbruket, där bönder ökat sina djurbesättningar och tillgången på kött blivit större.
– När torkan då slår till vill man minska sina besättningar och slakta mer djur för att man befarar att torkan medför att man inte kommer ha tillräckligt med foder till alla djur.
Utan regn kan de sista skördarna man hoppas på utebli, vilket kan innebära att fler djur behöver slaktas av.
– I förlängningen går vi upp mycket i slakt om vi tvingas till det, då kommer det få effekt på den långsiktiga självförsörjningen, säger Paul Robertsson.
Precis som Lennart Nilsson från LRF, talar han om att ett minskat antal moderdjur ger färre kalvar och därmed mindre tillgång till svenskt kött. Då blir landets möjlighet till självförsörjning mindre och man ökar sin klimatpåverkan för att importera kött.
– Vi får hoppas att vädret ändras så vi slippar slakta av så hemskt mycket mer än vad vi skulle gjort i normala fall, säger Paul Robertsson.
Läs alla artiklar om: Foderkrisen
Gå till toppen