Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Min mening

Läsartext: Ett förbud mot nazister riskerar även att hota progressiva rörelser

Justitieminister Morgan Johansson (S) och regeringen vill lagstifta mot nazistiska och rasistiska organisationer. Den vägen kan urholka demokratin, tror insändarskribenten Niklas Grabowski.Bild: Henrik Montgomery/TT
Regeringens förslag att kriminalisera nazistiska organisationer är bekymrande. Inte för att nazism på något plan är acceptabelt, utan för att vissa riksdagspartier redan idag vill gå längre än vad lagförslaget tar sikte på och förbjuda rörelser utöver nazismen. Framförallt är jag bekymrad över vad som händer ifall ett parti med en mindre välvillig syn på demokrati tar makten. Detta lagförslag öppnar dörren för en diskussion kring huruvida ett liknande förbud ska dras längre och gälla även andra i samhället.
Historiskt har allt från feminister till civilrättsaktivister kallats extremister. Även rörelsen för allmän rösträtt kring förra sekelskiftet mötte starkt motstånd. Det är svårt att med säkerhet säga vart framtiden för vårt samhälle. Men är vi så naiva att vi tror att detta är historiens slut, att vi som samhälle inte längre kan eller kommer att utveckla vår syn på människor eller våra omständigheter? Vad kommer hända ifall vi i förväg förbjuder sådan aktivism som för oss framåt bara för att det idag ses som extremt? Detta lagförslag utgör ett allvarligt hot för både nutida och framtida aktivister samt progressiva rörelser.
Motstånd mot nazism är av yttersta vikt. Men att förbjuda saker är ibland ett verkningslöst medel. Det kan liknas vid ett förbud mot att vara kriminell. Sverige har redan lagstiftning som ska beivra kriminell verksamhet, en kriminell akt i sig utgör ett brott. Det krävs inte en lag som förtydligar att kriminellt beteende är brottsligt. Sverige har redan lagstiftning som förbjuder den verksamhet som nazistiska organisationer förespråkar. Men det går även att ifrågasätta vilken effekt den föreslagna lagändringen kommer ha – kommer den verkligen stoppa människor som har som en grundläggande del av sin identitet att vissa människor är mindre värda eller bör utrotas? I Tyskland existerar ett sådant förbud redan idag. Utan effekt.
Jag är född i Tyskland. Min släkt är tysk. Jag är tyvärr välbekant med fenomenet nazism. Jag har släkt som inte överlevde kriget. Mitt motstånd mot lagförslaget görs inte lättvindigt. Men vad nazisterna gjorde var sällan lagligt enligt rådande rättsordning. Det spelade ingen roll. Jag hävdar att denna fråga inte är en fråga för rättsskipningen utan för folket. Motstånd mot rasism och nazism kräver en förankring i folket. Vi kan inte överlämna denna fråga till politiker eller byråkratiska beslut om tillstånd.
I normala fall hade jag hävdat att en lagändring inte är i konflikt med eller hindrar en folkrörelse. Men detta lagförslag öppnar upp för ett missbruk av de krafter som lagen är ämnad att bekämpa utan att lösa problemet. Om vi som medborgare i Sverige verkligen är måna om att nazismen inte är acceptabel, låt oss då bemöta den varje gång den dyker upp. Men låt oss göra så utan att riskera att framtida illasinnade partier kan urholka landets demokratiska grund och de rättigheter vi vill skydda.

Niklas Grabowski

Niklas Grabowski är jurist och snart färdig nationalekonom, bosatt i Lund. Han känner starkt för frågor om social och ekonomisk jämställdhet.
Gå till toppen