Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

Ingrid Runsten: ”Väljarna riskerar att köpa grisen i skolryggsäcken.”

Vad partiernas skolpolitiska ryggsäck innehåller är ofta oklart.Bild: JESSICA GOW / TT
Behöriga lärare sökes! Ett tecken på att skolstarten närmar sig är de många lediga jobben som lärare och som rektorer i kommunerna.
Kommunerna vill gärna att de bästa lärarna och rektorerna ska arbeta på de skolor där behoven är som störst. Alltför ofta är det i stället där de utan erfarenhet eller utan formell utbildning hamnar.
Jag fastnar för en annons på Helsingborgs stads webbplats: ”Nyfiken rektor med kvalitet och integration i fokus, för utmanande uppdrag på Wieselgrensskolan i Helsingborg.”
Det måste vara ett av Helsingborgs absolut viktigaste jobb. Wieselgrensskolan har profilklasser i bland annat musik och idrott som lockar elever från olika delar av staden. Men som det också står i annonsen finns här en hög andel nyanlända elever. Det här är den stora kommunala F-9-skolan på Söder i Helsingborg. Den stadsdel där känslan av otrygghet, enligt polisens trygghetsmätning, är högst i kommunen.
Varje skola har en nyckelroll att spela och speciellt i ett socialt utsatt område. Den som inte klarar gymnasiet är närmast chanslös på arbetsmarknaden. Med de risker för att hamna snett som det innebär.
Därför hänger de ihop: Den fråga som toppar när helsingborgarna tillfrågas om viktigaste valfrågan – skolan. Och den fråga som flest lokala partier har i topp – tryggheten.
Var tredje tillfrågad i Helsingborgs Dagblads undersökning av väljarnas lokala frågor anger skola och förskola som viktigast för hur de kommer att rösta i kommunvalet. Till skolan går ungefär en tredjedel av de kommunala skattepengarna, men att avgöra vilket parti som har den bästa lokala skolpolitiken är inte det lättaste. Väljarna riskerar att köpa grisen i skolryggsäcken.
I Helsingborg kan det vara extra svårt detta valår. Det är först i slutet av året, efter valet, som partierna måste avslöja hur mycket de vill satsa på skolan nästa år. Oftast håller fullmäktige budgetmöte i juni, men i år är det framflyttat.
I våras skrev Helsingborgs Dagblad om de besparingar som skolorna står inför om inte resurserna ökas. Resultatet kan bli färre – inte fler – vuxna i skolan.
Att stat och kommun delar ansvaret gör skolfrågan knepig för väljarna. Skolsystemet spretar, vissa kommuner satsar mer på skolan och andra mindre. Staten har de senaste åren ökat styrningen, genom båda lagar och regler och genom fler riktade statsbidrag. Ändå spelar elevernas socioekonomiska bakgrund större roll för skolresultaten. Och Skolinspektionen konstaterar att lärarbristen slår hårdast mot skolor där erfarna och yrkesskickliga lärare behövs som mest.
Bakom ligger både bostadssegregation och systemet med friskolor och skolval.
Den valmöjlighet – och därmed inflytande – som det fria skolvalet och friskolorna ger elever och föräldrar är värd att värnas. Men systemet behöver stramas upp, vilket vore enklare om skolan förstatligades.
Men där är vi inte än. Väljarna måste kräva skolansvar även av sina lokala politiker. Och de lokala politikerna måste bli bättre på att precisera exakt hur de ska satsa på skolan i den egna kommunen. Därför att varje elev har rätt att gå på en bra skola och därför att bra skolor bryter segregation och bidrar till ökad trygghet.
Gå till toppen