Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

"Hamlet" som Pekingopera är en fascinerande upplevelse

"Hamlet – The Revenge of Prince Zi Dan" kan ses till och med söndag i Helsingør.Bild: Shanghai Jingju Theatre Company

Hamlet – The Revenge of Prince Zi Dan

Regissör: Shi Yokun Manus: Feng Gang. Medverkande: Fu Xiru, Guo Ruiyue, Chen Yu, Zhao Huan, Zhu Heji, Geng Lu. Producent: Shanghai Jingju Theatre Company.

Spelas till den 5 augusti på Shakespearefestivalen, Kronborgs slott, Helsingør.

Den tiden är långt borta då Shakespeare-föreställningarna på Kronborgs slott gestaltas på ett hävdvunnet, traditionsrikt sätt och helst med en brittisk ensemble. Nu presenteras "Hamlet" och de andra klassiska pjäserna i de mest skiftande iscensättningar och på otaliga språk.
Det mest exotiska inslaget står nog The Shanghai Jingju Theatre Company för med sin Pekingopera-version av "Hamlet". "The Revenge of Prince Zi Dan" skapades redan 2005 för festivalen på Kronborg. I onsdags hade den nypremiär och spelas till och med söndag.
Det är en både färg- och ljudstark version av "Hamlet" som bjuds. Kostymerna är påkostade och rikt utstyrda med fjädrar, tofsar och skådespelarna är häftigt sminkade. Den lilla orkestern som sitter vid sidan av scenen beledsagar det dramatiska förloppet med ömsom skrällande cymbaler och träblock, ömsom nasalt klingande stråk- och blåsinstrument. Den starkt nedkortade texten sjungs mestadels och textas till engelska.
Årets Hamlet är ingen man som lider speciellt mycket av sina tvivel och sitt moraliska dilemma. Mycket lite av det resonerande i Shakespeares text gestaltas på scenen. Dessutom förmedlas handlingen som rörelse i en slags blandning av akrobatik och balett. Allt är dessutom utomordentligt stiliserat med noggrant föreskrivna gester i givna situationer.
Pekingopera kan vara spektakulärt akrobatisk när det kommer till dueller och andra kampsituationer, men "The Revenge of Prince Zi Dan" bjuder inte på så mycket av den varan. I stället är det de komiska inslagen som sticker ut. Polonius gestaltas av en skådespelare som med dubbelvikta ben studsar omkring på scenen.
Det är också dessa inslag som får publiken att reagera, att skratta till. I övrigt sitter man i respektfylld tystnad. Jag blev inte gripen av skådespelaren Fu Xirus förkroppsligande av titelrollen. Därtill var uttryckssättet alldeles för annorlunda jämfört med vad jag vanligtvis ser på scen. Även i de mest stiliserade barockoperor smyger det in sig en gnutta psykologiserande. Nutida operasångare kan helt enkelt inte låta bli. Den kinesiska icke-naturalistiska traditionen är uppenbarligen lika stark på sitt håll.
Öppnar man sitt sinne kan man dock få en fascinerande upplevelse av något som på samma gång är väldigt bekant och ytterst främmande. Skarvarna skaver inte i mitt sinne, varken av den nasala sångens skarpa dissonanser och dess vibratostarka klang. I stället är det fascinerande att se hur en västerländsk klassiker smidigt kan förvandlas till österländsk saga om gott och ont.
Jag gick ifrån Kronborg på premiärkvällen med huvudet ringande av kinesiska melodier, men inte bara. Det som jag bara tidigare sett glimtar av på film och tv, hade gestaltats på riktigt inför mina ögon. Det är något jag unnar alla som har sin nyfikenhet kvar.
Gå till toppen