Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Matilda Molander: Efter torkan.

Fårbönderna Henric och Marie Irbladh ser ljust på framtiden.Bild: Matilda Molander
Första skörden blev 80 procent av det normala. Andra ingenting. Tredje skörden förhoppningsvis 30 procent.
Sedan mitten av april har det kommit 20–30 millimeter regn hos fårbönderna Marie och Henric Irbladh på Konga Gård utanför Svalöv.
I fårhagen ligger spillningen i högar på marken. ”Mikroberna och insekter i marken har somnat in av torkan så inget bryts ner”, förklarar Henric Irbladh.
Halva Skånes yta är täckt av jordbruksmark och torkan har drabbat många bönder hårt. ”Vi har inte ett så kapitalintensivt jordbruk och hade redan börjat ställa om produktionen för att klara mer extremt väder. Men kollegor som precis gjort stora investeringar och måste betala räntor … de sover inte om nätterna.”
På måndagen (6/8) kom nyheten att Jordbruksverket på grund av it-problem fortfarande inte har betalat ut en halv miljard kronor i EU-medel för åren 2015–2017. För paret Irbladh är det långt ifrån en nyhet. De är vana vid att Jordbruksverket inte sköter utbetalningar som det ska. ”Samtidigt förväntas vi att ha ordning på allt. Är något papper sent så blir det avräkning på stödet för varje dag.”
Sedan Irbladhs kom till gården för drygt 20 år sedan har byråkratin steg för steg blivit allt mer omfattande. Nu lägger de i snitt en dag i veckan på pappersarbete. ”De har ju ett gott syfte, men det tar liksom aldrig slut. Kan de inte bara lita på att vi vill göra det bästa för vår gård och våra djur?”, säger Marie Irbladh.
För förutom att administrationen tar mycket tid så upplevs den ständiga kontrollen och bristen på tillit från myndigheternas sida som tärande.
Inom statsförvaltningen har man börjat prata om att lämna mål- och resultatstyrningen och gå över till en tillitsbaserad styrning. Helt enkelt lita på att de anställda vill göra ett bra jobb och kommer att göra sitt bästa. Lägga pengarna på att förbättra verksamheten i stället för att kontrollera den. Kanske vore det något att titta närmare på även för Jordbruksverket.
Myndighetskrångel eller inte, av den rådande debatten får man gärna bilden av att böndernas sista stund är kommen. Men hur ser framtiden egentligen ut för jordbruket?
”…Visst är det fruktansvärt tufft nu. Men vi är också risktagande företagare, och på lång sikt ser det lovande ut”, säger Marie Irbladh.
Svenskarnas matintresse har vuxit explosionsartat de senaste åren och vi bryr oss inte längre bara om priset när vi handlar. Det här märks i Irbladhs vardag. I dag undrar konsumenter var köttet kommer ifrån och är beredda att betala mer för bra kvalitet. ”När vi började var det bara ’Mamma Scan’ som gällde”, berättar Henric Irbladh.
I takt med att jordens befolkning växer ökar även efterfrågan på mat. Utan att jordens yta blir större. ”Vi måste förändra vårt sätt att bruka jorden för att kunna mätta fler”, fortsätter han. Behovet av ökad produktivitet och nya odlingsmetoder blir ännu större av klimatförändringarna.
Paret Irbladh har redan påbörjat sin anpassning, inspirationen kommer från England dit de åkt på studieresor. Odlingsmetoden ”no tillage”, som är betydligt vanligare där, gör att mer växtrester lämnas i jorden och odlingen blir mindre väderberoende. För sin fåruppfödning har de börjat praktisera rotationsbete, som innebär att fåren byter betesmark varje dag under trettio dagar, och sedan börjar om från början igen. På så sätt får gräset möjlighet att växa till sig samtidigt som risken för sjukdomsspridning minskar.
I Sverige upplever de dock att intresset för att hjälpa bönder att utveckla odlingsmetoder och djurhållning är lågt från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
”Jag går in och läser på hemsidan ibland, men det är så akademiskt. Jag förstår inte vilken praktisk nytta vi bönder ska ha av forskningen de bedriver”, säger Henric Irbladh. Mycket av de regler som omgärdar jordbruket uppfattar de också som alltför stolpiga och inte tillräckligt anpassade för lantbrukets förändrade förutsättningar. De mellangrödor som är tillåtna är exempelvis både för få och riskerar att sprida sjukdomar.
Debatten kring jordbruk hamnar ofta i diskussioner om subventioner, stöd och kriser. Men om man lyfter blicken lite syns nytänkande företagare i en näring som är viktig för både beredskap och natur. Efter krispaketen behövs långsiktighet och omställning.
Läs alla artiklar om: Sommarvädret
Gå till toppen