Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Gudrun: Feministhjälten förtjänar mer

Filmaren Hampus Linder har följt Gudrun Schyman i fyra år.Bild: Jenny Baumgartner

Gudrun – konsten att vara människa

BIO. DOKUMENTÄR. Sverige, 2018. Regi: Hampus Linder. Med: Gudrun Schyman, Anna Schyman, Jacques Öhlund. Åldersgräns: 15 år. Längd: 1.30.

Det händer att feministhjälten Gudrun Schyman åker tunnelbana som en vanlig kvinna. I Hampus Linders dokumentärfilm får vi följa henne vid ett sådant tillfälle – och det är nog så talande. Först kommer det fram en harmsen äldre man som definitivt inte gillar vare sig henne eller hennes politik. Direkt efter kommer en ung kvinna som ler med hela ansiktet när hon berättar hur mycket Schyman betyder.
Så ser det ut filmen igenom. Idel unga kvinnor på möten, homeparties och valvakor. Deras blickar vittnar om beundran och respekt gränsande till idoldyrkan.
Schyman är fortfarande en politisk stjärna, hon rör sig bara ”på olika nivåer”, som hon själv uttrycker det i filmen. Från riksdag till aktivism och lobbying för feministisk organisering på europeisk nivå.
Hampus Linder har följt henne från 2014 till i våras, och det känns faktiskt lite som att han är den där berömda flugan på väggen. Vi är med Schyman på uppdrag, i taxibilar, under samtal med dottern som klandrar båda sina föräldrar för deras självupptagenhet. Och så får vi för hundrade gången se henne diska i köket i Gladsax.
Kommer vi henne nära? Nja. Schyman har konstruerat en särskild sorts offentlighet åt sig, och det är trots hennes öppenhet i den filmen utspelar sig. Hon har kontroll, och filmskaparna bjuder inte själva på ny information eller oväntade perspektiv.
Intressant nog bryr hon sig inte direkt om att verka varm eller trivsam. Det är en viktig insikt att sådant inte avgör om en politiker blir omtyckt av sina anhängare, utan hur skickligt och kraftfullt hon företräder deras intressen.
Jag lämnar filmvisningen med samma intryck som från Johanna Palmströms biografi ”Det gäller livet” (Leopard förlag) som kom i våras. Både Palmström och Linder skildrar en rastlöst aktiv politiker med enorm arbetskapacitet – och möjligen också ett stort behov av action och uppmärksamhet. Just den bilden kommer nog att bestå, men Schyman är intressant och unik nog för att förtjäna både fler och lite mindre följsamma porträtt.
Läs alla artiklar om: Filmfredag 10 augusti
Gå till toppen