Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

David Ahlin: David Ahlin: "Faktagranskning behövs och fyller en funktion."

Bild: Erik Nylund
Italiens senat har just röstat igenom ett lagförslag från den nya regeringen om att sluta med vaccinering av italienska skolbarn. Lagstiftningen om vaccinering, som alltså nu försvinner, kom till efter utbrott av den smittsamma sjukdomen mässlingen bland italienska barn. Förra året upptäcktes drygt 5 000 fall av mässlingen i Italien, en ökning från 870 fall året innan. Men Lega och Femstjärnerörelsen, de två partier som nu styr Italien, gick till val på att slopa vaccinationsplikten. De tror inte på vaccinering och vill vinna väljare från den växande gruppen av vaccinationsmotståndare i Italien.
Verkar det smått osannolikt att detta händer 2018? Är det inte väl känt att vacciner är ett av de viktigaste medicinska framstegen och att vaccinering av barn räddar tusentals liv? Nej, vaccinationsmotståndarna vinner ökat stöd och råden från forskare och experter avfärdas som lögner.
"Friska små barn går till doktorn, där de pumpas i en enorm dos med många vaccin, mår dåligt och förändras – AUTISM. Många sådana fall!" Så skrev Donald Trump på Twitter 2014 och gav därmed stöd till en mycket spridd, men bevisat falsk, teori om att det finns en koppling mellan barnvaccin och autism.
Men många tror ändå på myten. När Ipsos förra året bad medborgare i ett 40-tal länder att ta ställning till om påståendet ”Vaccin orsakar autism bland friska barn” är sant eller falskt så svarade nära sex av tio att de är osäkra, eller att påståendet är sanningsenligt. En majoritet bland svenska respondenter svarade att påståendet var falskt, men var fjärde svensk tror att det stämmer.
Mytbildningen och lögnerna om barnvaccin som fått fäste är bara ett i raden av exempel på hur lätt det är att plantera rädsla och falska påståenden idag. Och med Google i mobilen så kan vi alltid hitta stöd för våra egna idéer och fantasier, hur faktavidriga de än må vara. Vi vet från globala studier att människor runt om i världen är rejält felinformerade om grundläggande förhållanden i samhället. Och det finns ett mycket tydligt mönster i de felaktiga uppfattningarna. Vi tror ofta att saker och ting är värre än de är. Den viktigaste förklaringen handlar om att vi tenderar att överskatta omfattningen av sådant som vi känner oro inför. Beteendevetenskaplig forskning visar att vi oftare uppfattar negativa nyheter som något vi behöver reagera på som en slags skydds- eller överlevnadsmekanism.
Debatten om ”fake news” har lett till att faktagranskningar blivit högsta mode på redaktionerna. Tyvärr har vi fått se några pinsamma magplask, som när SVT skulle ”faktagranska” om Förintelsen ägt rum eller inte och ringde upp en känd nazist för en kommentar. Men låt inte övertrampen skymma sikten. Faktagranskning behövs och fyller en funktion, inte minst nu under valrörelsen när det som vanligt kommer att spridas gott om halvsanningar och lögner i kampen om rösterna.
Gå till toppen