Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Halvljummet lyfter inte Liberalerna.

Jan Björklund presenterar Liberalernas valmanifest.Bild: Fredrik Sandberg/TT
För Liberalerna kommer skolan först. Det slog partiledaren Jan Björklund fast när han på måndagen presenterade partiets valmanifest.
Att så många elever misslyckas i skolan riskerar att skapa "social klyvning", varnade Björklund.
Integrationen är en "mycket stor utmaning", fortsatte han. Många har kommit, och många av dem har kommit för att stanna eftersom de har asylskäl, då måste de också hitta jobb och kunna försörja sig.
I fråga om klimatet kritiserade Björklund de övriga partiernas "ängslighet" när det gäller att ställa sig bakom lösningar på EU-nivå, som gemensam koldioxidskatt.
Nästa viktiga punkt var en stor skattereform som Liberalerna vill se den kommande mandatperioden. Sverige har världens högsta skatter på arbete. "Det är dåligt för att det är arbete som skapar välstånd och välfärd", konstaterade Björklund.
Sist och slutligen tog Björklund upp bostadsmarknaden. Bort med flyttskatten som alliansen införde, den minskar rörligheten på bostadsmarknaden, och inför friare hyressättning för nyproduktion.
Det är med andra ord ett manifest utan överraskningar, i alla fall bland de frågor Björklund valde att lyfta fram i sin presentation.
Det är förnuftigt, det är viktiga reformer. Men räcker det?
Att valet om knappt en månad skulle innebära skördetid för Liberalerna är svårt att föreställa sig. I opinionsmätningarna hovrar partiet runt 5 procent. I Novus julimätning får partiet prick 5 procent, hos Demoskop 4,3 procent, hos Skop är det 4,9 procent som säger att L är det parti de tycker bäst om i rikspolitiken.
Ett valresultat i nivå med riksdagsvalet 2014, då L fick 5,4 procent av rösterna, får nog ses som bästa tänkbara utfall. Sedan Björklund tog över ordförandeklubban 2007 har partiets väljarstöd eroderats riksdagsval för riksdagsval.
Det vill sig helt enkelt inte.
Varför, är svårt att förklara. Kanske är problemet att Liberalerna saknar det som i marknadsföringssammanhang kallas USP, Unique Selling Point, egenskapen eller produkten som skiljer ett företag från konkurrenterna.
Skolan, partiets hjärtefråga det senaste decenniet, har inte gett önskad utdelning och lär inte göra det den här valrörelsen heller.
Bristen på USP är inget unikt för L. Andra riksdagspartier sitter i samma sits. Men Sverigedemokraterna har sitt invandringsmotstånd och Vänsterpartiet sin ohämmade välfärdspopulism där höjda skatter för de rika löser alla finansieringsproblem. C har den generösa migrationspolitiken.
SD, V och C är också de tre partier som ser ut att göra ett riktigt bra val i år.
"Det här är ett ideologiskt val, mer ideologiskt än på mycket länge, det vi står inför. Den liberala samhällsordningen är utmanad och hotad", främst av nationalister, varnade Björklund inledningsvis.
Ändå saknas på något sätt glöden och passionen.
Liberalernas manifest är som sagt förnuftigt, där föreslås viktiga reformer. Men halvljummet räcker inte för att entusiasmera och mobilisera några större väljarskaror.
Gå till toppen