Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Ingen rök utan eld? Se upp för konspirationsteorierna.

Bild: Henrik BrunnsgårD/TT
På måndagskvällen brann ett 80-tal bilar Göteborg och Trollhättan.
Filmer som tagits av privatpersoner i Göteborg visar hur mörklädda unga män till synes metodiskt sticker bil efter bil i brand.
Även i Stockholmsområdet, i Malmö och i Helsingborg har bilar antänts. Men där finns enligt polisen inget som tyder på att bränderna – till skillnad från Göteborg – varit organiserade.
Politikerna reagerade snabbt. Fördömanden från riksdagspartiernas ledare haglade.
Spekulationerna i sociala medier om vem och varför tog genast fart, färgade av tycke, smak och politiska preferenser.
"Skulle inte förvåna mig om extremhögern var inblandade på något sätt", twittrade Vänsterpartiets riksdagsledamot Daniel Riazat.
Andra var säkra på att det var muslimer som låg bakom.
Ett vid det här laget välbekant mönster.
Efter en extremt varm och torr sommar, där röken från skogsbränder tidvis legat tät på många håll i landet, har klimathotet plötsligt ryckt fram som en av väljarnas viktigaste frågor. Det är inte märkligt, snarare logiskt.
Men när medierna lyfter fram detta faktum, grundatopinionsmätningar, blev det för diverse konspirationsteoretiker ett bevis för att den svenska journalistkåren dragit igång Operation rädda kvar Miljöpartiet i riksdagen.
Absurt.
Även om tillvägagångssättet tyder på någon form av planering eller samordning bör måndagens bilbränder inte överraska.
Under perioden 1998 till 2017 ökade antalet anlagda bränder i personbilar från 380 till 1 457, enligt MSB:s statistik. Och att bilbränderna blossar upp mot slutet av sommaren, innan skolorna börjar, är dessvärre inte ovanligt.
Polisen anser sig ha en god bild av vilka förövarna är. Ett par misstänkta anhölls under tisdagen. Det mesta tyder på att det är ungdomar och att bränderna koordinerats via sociala medier.
Men även om bränderna inte är någon planerad påverkansoperation kan de användas för att påverka.
Väljarna tenderar att bestämma sig allt senare, omkring en tredjedel sista veckan, en del först på valdagen.
Bränderna ger ett tillfälle att sprida bilden av myndigheter som är på väg att tappa kontrollen över kriminaliteten, som inte kan garantera medborgarnas trygghet. Just den bild av ett Sverige som faller sönder i invandringens spår som högerextrema grupper och inte minst den ryska regimens propagandakanaler som RT och Sputnik, försöker kolportera sedan länge.
Vilka frågor som finns på politikernas och mediernas agenda påverkar väljarna. Handlar debatten om klimathotet, om sjukvård eller om brinnande bilar i utsatta områden gynnar det olika partier.
Fortsätter bränderna, skulle det rent av bli upplopp liknande de i Husby våren 2013, är det inte svårt att gissa i vilken riktning den politiska debatten kommer att kantra.
Det finns all anledning att uppröras av brandattentaten, som drabbar vanliga hederliga invånare hårt. Men i det större perspektivet är det viktigt att samtidigt visa kyla. I valstugorna, på redaktionerna och vid köksborden.
Försök att påverka och störa valrörelsen är vad de flesta förväntat sig. Sådana är tiderna. Så har skett de senaste åren. I USA. I Frankrike. I Tyskland.
Men alla har ett val och en möjlighet här – och även ett ansvar: att inte ryckas med, att förhålla sig kritiskt till alla spekulationer, att inte underblåsa oron genom att sprida obekräftade och sensationella uppgifter.
Det är också viktigt att framhålla att det inte finns anledning att hysa någon oro för att valresultatet som sådant ska manipuleras.
"Valsystemet i stort är robust, decentraliserat och manuellt och på så sätt inte lättpåverkat. Vi kommer att ha ett legitimt valresultat", som Susanna Trehörning, kommenderingschef för valet på Säkerhetspolisen påpekade tidigare i år.
"Keep calm and carry on" för att citera ett klassiskt brittiskt motto från andra världskriget. Bevara lugnet och fortsätt som vanligt.
Gå till toppen