Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Pengar för ingenting.

Statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) framhåller gärna alla positiva siffror runt svensk ekonomi. Men det finns andra, mindre glädjande.Bild: Henrik Montgomery/TT
Att betala folk för att inte arbeta är en dålig strategi för Sverige.
Det säger Catherine Mann, chefsekonom på amerikanska storbanken Citi och med en bakgrund i både den amerikanska centralbanken Federal Reserve och Världsbanken.
Inget man behöver vara stjärnekonom för att räkna ut, tänker sannolikt de flesta.
Säg inte det. I alla fall föredrar den rödgröna regeringen att betala människor just för att inte arbeta, framför att de arbetar i enkla jobb med lägre lön.
Sveriges ekonomi är urstark, arbetslösheten sjunker, sysselsättningen är den högsta i EU – så låter det från regeringen när nu endast tre veckor återstår till valet.
Men det finns olika sätt att vända och vrida på statistik.
Under första kvartalet i år var arbetslösheten nästan fyra gånger högre bland utrikes födda än bland inrikes födda, 4,1 respektive 15,7 procent. Bland födda i länder utanför Europa var arbetslösheten 22 procent.
Merparten av de nya jobben går numera till utrikes födda – förra året var det åtta av tio. Ändå sjunker arbetslösheten i snabbare takt bland inrikes födda än bland utrikes födda, 0,8 procentenheter mot 0,2 procentenheter under första kvartalet i år.
Dessutom väntas arbetslösheten stiga ytterligare för utrikes födda, till 16,2 procent fram till 2019, medan den fortsätter att sjunka bland inrikes födda till 3,5 procent, allt enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos.
Fler uppgifter ur samma källa:
Bland de långtidsarbetslösa är nu närmare sex av tio födda utanför Europa.
På tio år har gruppen inskrivna arbetslösa som saknar grundskoleutbildning ökat från cirka 25 000 till 66 000. Och av dessa är åtta av tio födda utanför Europa.
Rosenbad, vi har en utmaning.
"Om du ska använda statens budget så kan du antingen hjälpa människor att bli en del av arbetskraften och den långsiktiga framgången för svensk ekonomi, eller också kan du betala dem för att inte göra det", säger Mann till Svenska Dagbladet under sitt Sverigebesök i veckan.
Mann syftar självfallet på alla dem som försörjs via olika former av bidrag. Men staten betalar även stora delar av lönen för många som faktiskt jobbar. Genom lönesubventioner.
I en debattartikel i Expressen (16/8) pekar Nima Sanandaji och Erik Sjölander från Småföretagarna på det utbredda systemet med anställningssubventioner som innebär att staten står för upp till 85 procent av lönen.
"Sverige har nu blivit det land i EU som spenderar störst andel av ekonomin på olika former av anställningssubventioner", uppger de.
Att "hjälpa människor att bli en del av arbetskraften", som Mann talar om, kan ske på olika sätt. Utbildning är en viktig åtgärd. Men det krävs fler verktyg. Särskilt för den stora och växande gruppen med riktigt låg utbildning.
Ett sådant verktyg är enkla jobb. Och enkla jobb kräver låg lön. Vilket facket bromsar då det anses pressa lönerna för alla arbetstagare. Men kraftiga subventioner skapar å andra sidan undanträngningseffekter.
Att förhindra att Sverige glider isär, tudelas, innebär stora vinster. Mänskliga såväl som ekonomiska.
Det borde vara fullt möjligt att hitta former för enkla jobb med lägre lön som minimerar risken för lönepress. Om viljan finns.
Gå till toppen