Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Min mening

Läsartext: Samhällets brist på kunskap om skolan är ett problem i sig

Vi lärare arbetar utifrån givna ramar och våra befogenheter är större än vad många tror, skriver Helena Forsman Lund och Anna Musikka.Bild: Lars Pehrson / SvD / TT
Den svenska skolan och dess lärarkår är utsatt för konstant kritik. Oavsett om vi som lärare handlar rätt och riktigt, har både allmänhet och politiker ständigt nya åsikter om hur vi borde agera istället. Den ökade misstron gentemot oss lärare skapar en stark känsla av att vi kämpar i motvind och är var mans villebråd.
Ett särskilt besvärande inslag i kritiken är bristen på kunskap om de lagar, förordningar och andra villkor som styr verksamheten i skolan och reglerar lärarnas ansvar. Vårt ansvar är strikt kopplat till den makt vi har, eller inte har, att påverka verksamheten.
Mycket av kritiken mot oss lärare handlar i själva verket om sådant som vi själva inte kan påverka, såsom skollagstiftning, läroplaner, betygssystem och resurstilldelning, som är ett statligt och ytterst kommunalt ansvar.
En annan typ av besvärande kritik utgörs av självsäkra förslag och råd från personer som inte har en aning om hur regelverket, som riksdag och regering beslutat om, faktiskt ser ut.
Skulle man till exempel läsa skollagen, innan man tyckte till, skulle man bland annat upptäcka följande:
En skola är skyldig att ha ordningsregler för trygghet och studiero. Eleverna förväntas följa skolans regler och om de inte gör det ska läraren agera utifrån skolans handlingsplan.
Läraren får faktiskt skicka ut en elev som trots tillsägelser fortsätter att störa undervisningen eller kränka sina klasskamrater. Kastar man en kartbok på sin lärare, skjuter med vattenpistol i klassrummet eller använder fula ord gentemot sin bänkkamrat, så är det rött kort och utvisning.
Undervisningstiden som eleven missar om den skickas ut, kan och får faktiskt tas igen via för- eller kvarsittning.
Störande föremål får omhändertas. Allt från mobiltelefoner till laserpekare. Vad som är störande för undervisningen eller vad som kan utgöra en fara för säkerheten i klassrummet, avgör läraren.
Nej. Rektor kan inte ändra ett betyg. Legitimerad undervisande lärare sätter betyget A–F eller streck, gör en sammanvägd bedömning av elevens kunskaper utifrån det underlag som finns. Varken elev, vårdnadshavare eller rektor har, oavsett klagomål, möjlighet att ändra den legitimerade lärarens betygsättning. Eleven kan ansöka om en ny prövning, att testa av hela kursen med en annan lärare för en ny bedömning, men det är en annan historia.
Vi lärare arbetar utifrån givna ramar och våra befogenheter är större än vad många tror. Efter flera års utbildning, examination och legitimation så anses vi, åtminstone enligt skollagen, vara kompetenta nog att handla rätt och riktigt i vår profession.
Det svenska samhällets brist på kunskap om skolan är ett kunskapsproblem i sig. Först när detta erkänns och åtgärdas, inte minst med mediernas hjälp, får vi lärare möjlighet att lägga allt fokus på det allra viktigaste – undervisningen av eleverna och deras fortsatta lärande, i gott samarbete med elevernas vårdnadshavare.
Lärare, sträck på er! Det vi gör vilar stabilt på demokratisk grund. Vi har ett av världens viktigaste yrken och det ska vi vara stolta över.
Helena Forsman Lund
Anna Musikka
Helena Forsman Lund är legitimerad lärare i SO-ämnena och Anna Musikka i NO-ämnena, matematik och teknik. Båda undervisar i årskurs 7-9.
Gå till toppen