Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Valet 2018

Sex kluriga frågor om valet

Varför röstar vi inte hemifrån? Hur fungerar personval? Och vad är egentligen grejen med fyraprocentspärren? Vi tog hjälp av Mikael Sundström, statsvetare på Lunds universitet som forskar på IT och demokrati, för att få svar på våra frågor…

Mikael Sundström, statsvetare på Lunds universitet.Bild: Pressbild
Varför kan man inte rösta digitalt?
Det mesta i vårt samhälle digitaliseras men vid det svenska valet räknas fortfarande valsedlar av papper för hand. Kanske har du funderat på varför du måste ta dig till en vallokal eller skicka din röst via post. Men finns det drivande krafter för att riksdagsvalet ska digitaliseras?
– Det var en moderat som gick ut förra mandatperioden och ville det. Jag är kraftfull motståndare till det. Det finns inget system i världen som inte går att manipulera. De största aktörerna, som till exempel banker, gör allt de kan men kan ändå bli manipulerade, då kan det också hända i val. Minsta tvekan om att så hänt skulle minska valets legitimitet. Det är extremt mycket svårare att manipulera pappersarbete, säger Mikael Sundström.
I Estland finns exempelvis elektronisk röstning och man har infört det på prov i delar av Finland och Norge.
– Det har varit problem med valmaskiner. Det är svårt att slå fast att något gått rätt till om man ska bevisa att något "inte" skett. Valen är en demokratisk slutstation. Valet startar allting i hela samhällssystemet och då får det inte vara tveksamheter.
Mikael Sundström tycker att det är svårt att garantera den så kallade valhemligheten om folk ska kunna rösta hemifrån.
– Hur vet man att det inte står någon bakom den som röstar? Hur vet man att någon inte sålt sin röst? I vallokalen garanteras anonymiteten i teorin, säger han.
Det har funnits kritik mot det svenska systemet där väljaren tvingas plocka en valsedel synligt. Det kan äventyra väljarens vilja att rösta hemligt, har kritiker påpekat. Men enligt ett förslag från Justitiedepartementet ska skärmar sättas upp för att ingen ska se vilka valsedlar väljare tar med sig in i röstningsbåset. Lagändringen är dock tänkt att träda i kraft 1 oktober 2018, alltså efter årets val.
Att fler skulle rösta om det gick att göra hemifrån är inte säkert. I Estland fick möjligheten att rösta elektroniskt i stort sett ingen effekt på valdeltagandet.
– Varför ska man göra det så lätt som möjligt att gå och rösta? Det är något man som medborgare gör för att visa att man bryr sig, säger Mikael Sundström.
Arkivbild.Bild: JESSICA GOW / TT
Skulle vi inte kunna ha en valsedel för alla partier?
I Sverige har alla partier egna valsedlar som beställs inför varje val och distribueras till vallokalerna. Och varje år trycks 200 miljoner valsedlar i skånska Bjärnum. Att ha en enda valsedel lyfts ibland som en lösning på problemet med att politiska meningsmotståndare kastar varandras valsedlar. Men varför har egentligen alla partier sina egna valsedlar?
– Det handlar om kandidaterna som varje parti förmedlar. Man röstar in kandidater som partierna har samlat. Man röstar inte in partier. Det skulle vara rätt mycket mer komplicerat med en valsedel, säger Mikael Sundström.
Exemplet med en valsedel finns dock på nära håll. I Danmark får man en valsedel per val där väljaren kryssar parti och eventuellt en av partiets kandidater.
Vill du dela upp din röst på flera partier?
Borde man inte få dela upp sin röst på flera partier om man har svårt att bestämma sig? Kanske gillar du Moderaternas företagspolitik men Socialdemokraternas syn på skattetrycket och vill premiera båda lägren.
Borde man inte kunna dela upp sin röst?
– Det har diskuterats. Det är möjligt att göra som i Tyskland där man har ett system med två röster eller det brittiska "First past post-systemet". Hur man lägger upp det skiljer sig mycket mellan olika demokratier. Det skulle förändra förutsättningarna för partierna om man skulle ändra systemet. Andrapartiet som är det mindre i dagsläget skulle förmodligen tjäna på det. Det är fullt möjligt att göra förändringen. Men de partier som kommit till makten med det gamla systemet vill nog inte förändra ett system som gör att de får mindre inflytande, säger Mikael Sundström.
Med artificiell intelligens kan man förutspå valresultat. Vart är vi på väg med den utvecklingen?
Det finns aktörer som menar att de kan räkna ut politiska skeenden på förhand med hjälp av algoritmer och hantering av stora mängder data. Professor Per Ödling vid Lunds universitet har med hjälp av data från annan forskning och människors oro för arbetsmarknaden eller livsstilsförändringar, skapat en ekvation som förutspådde Donald Trump och Bernie Sanders framgångar och Trumps seger i det amerikanska presidentvalet samt britternas ja till Brexit. Ekvationen förutspår också att Sverigedemokraternas kan komma att få 24-26 procent i höstens val.
Arkivbild.Bild: JESSICA GOW / TT
Vad tycker då Mikael Sundström som statsvetare om utvecklingen?
– Det innebär flera oerhört stora problem. Rent vetenskapligt har ”machine learning” kommit en bra bit på vägen, säger han och lyfter som exempel olika dataspel där maskiner genom att lära sig av sina misstag vunnit över människor.
Men i vilka det inte har gått att återskapa på vilket sätt de kommit fram till sin spelstrategi – alltså hur de har vunnit.
– Skulle jag ta fram ett system med ”big data” för att lista ut sannolikheter för partier att få vissa valresultat kan jag få bättre träffsäkerhet än mina kollegor men inte förklara hur systemet kommit fram till resultatet. När du ringer mig om 15 år har jag inga bra svar. Då kan jag bara säga att Kristdemokraterna ska få tre procent mer i resultat men inte förklara varför. Vi har byggt hela samhället på att ha experter som kan förklara hur och varför något sker och det kan inte en maskin. Där framme med artificiell intelligens förändras hela vår syn på det vetenskapliga. Vi är inte så långt därifrån. Det kanske ligger 20-30 år bort.
Varför har vi fyraprocentsspärren?
I dag måste partierna nå minst fyra procent för att komma in i Sveriges riksdag. Huvudskälet är att en splittring i riksdagen inte ska försvåra för starka, handlingskraftiga regeringar.
Finns det något tryck på att förändra gränsen på fyra procent åt något håll?
– Nej, det fanns tidigare från Sverigedemokraterna men sedan passerade de den gränsen med ganska stor lätthet. Trycket minskade också med åtta partier i riksdagen. Gränsen finns ju för att hitta en fungerande majoritet i parlamentet. Men från i år finns en spärr på två procent i kommunvalet så där har det snarare gått åt andra hållet. Det finns partier som inte tycker att det är lönt att ställa upp. Det blir svårt för de allra minsta partierna att överleva. Det gäller framför allt lokala partier som inte har draghjälp av några riksdagspartier, säger Mikael Sundström.
Hur fungerar personval och möjligheten att kryssa en kandidat?
1998 infördes personvalet i Sverige. Väljaren kan sätta ett kryss för den person på valsedeln som man önskar blir invald först. Om man inte väljer någon kandidat, går den uteblivna rösten till de kandidater som ligger högst på listan. En begränsning är att minst fem procent av ett partis väljare, i en valkrets, i val till riksdag och Europaparlamentet måste sätta kryss för en viss kandidat för att personen ska kunna bli invald genom personvalet.
Har införandet av personval och möjlighet att kryssa in kandidater varit lyckat?
– Det har varit ett antal ganska uppmärksammade fall där personer kryssat sig in men det har inte gett några riktigt stora effekter som man hoppats. Det krävs ganska mycket kampanjande och de som har den möjligheten ligger ändå högt på de existerande listorna.
Läs alla artiklar om: Valet 2018
Gå till toppen