Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Min mening

Läsartext: Först betalade jag för importen, sedan skickades mitt paket tillbaka till USA

Givetvis betalar jag själv frakten igen, och givetvis står jag än en gång för importkostnaden och, förhoppningsvis, gör Postnord rätt den här gången. Det skriver Stuart Penzer.Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Den 20:e juni beställde jag en T-shirt från USA. Det tog fyra dagar för tröjan att nå Sverige och Postnords kontor för ”tullklarering”. Den 9 juli, två veckor efter att tröjan nått Postnord, ringde jag för att höra var den var och fick till svar att ”den tullklareras, det är bara att vänta”. Så jag väntade. Den 24 juli, en månad efter att tröjan ankommit till Sverige, bestämde jag mig för att ringa igen eftersom det är orimligt att det endast tar fyra dagar för ett paket att komma till Sverige från USA, men mer än en månad att ”tullklarera” det i Sverige. Återigen fick jag till svar att jag skulle vänta, men killen som jag pratade med kunde snabba på processen och jag skulle få möjlighet att betala in ”tullavgiften” inom de närmaste 24 timmarna efter information via ett sms. Sms:et kom och den 25 juli betalade jag in avgiften för import till Postnord.
Denna avgift är 83,84 kronor. Av denna summa är den faktiska tullavgiften 8,84 kronor och resterande 75 kronor är Postnords ”tullklareringsavgift”.
Sedan jag betalade in tullavgiften till Postnord har jag väntat exalterat på mitt paket. Dock bestämde jag mig den 9 augusti, efter att nästan två veckor till passerat, för att se över statusen på mitt paket, endast för att upptäcka att det hade skickats tillbaka till USA. ”Givetvis”, tänkte jag, ”så är det ett misstag i deras system”. Så efter 40 minuters väntetid i telefon fick jag äntligen prata med någon på Postnord som kunde hjälpa mig - och med ”hjälpa mig” menar jag säga till mig att de inte kunde se varför paketet hade skickats tillbaka, att inte fanns någonting de kunde göra eller var beredda att göra mer än att be om ursäkt och medge att felet låg hos dem. Trots att man var villig att erkänna detta så var svaret att jag borde kontakta säljaren och be denna skicka tillbaka paketet till mig igen - givetvis betalar jag själv frakten igen, och givetvis står jag än en gång för importkostnaden och, förhoppningsvis, gör Postnord rätt den här gången.
Så, just nu är mitt ”best-case-scenario” att jag får mitt paket två månader efter att jag beställde det och betalar dubbel frakt och dubbel importhantering. När jag frågade Postnord om återbetalning fick jag till svar att de att de inte kunde göra detta, men de var villiga att återbetala administrationsavgiften på 75 kronor - en avgift som jag givetvis måste betala igen när mitt paket är skickat en andra gång. Postnord sa även att man kunde betala tillbaka importavgiften om jag var villig att vänta i telefonen ytterligare 40 minuter, men jag kände att det inte var värt att riskera min mentala hälsa och valde att avstå mer kontakt med Postnord via telefon.
Det verkar som om jag läser klagomål om Postnords brister och misstag varje dag, eller hör någon annan klaga på hur ineffektiva detta företag är, men trots detta verkar det som om Postnord får lov att operera i Sverige utan några konsekvenser över huvud taget, medan människor i Sverige, och antagligen Danmark, fortsätter att lida.
Förutom att skriva här har jag även klagat till officiella kanaler och jag medger att det känns meningslöst, men jag känner att någon måste stå upp mot Postnord och tvinga dem att vara ansvariga för sina misstag, likt vilket annat företag som helst, och mitt mål är att bidra till att så sker. Det är min förhoppning att detta bidrar till en diskussion om varför Postnord får lov att fortsätta hantera post och vara den primära aktören på den arenan i Sverige idag. Det värsta är att jag som konsument ofta inte har möjlighet att välja vilket företag som hanterar min post, men de gånger jag kan – då blir det aldrig Postnord.

Stuart Penzer

Läs mer: Skriv på Min mening
Gå till toppen