Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Valet 2018

Opinionsundersökningar – så funkar de

Snart val och opinionsundersökningarna duggar tätt. Men hur ska siffrorna egentligen tolkas – och hur skiljer sig mätinstitutens olika mätmetoder åt? Här är en kort genomgång av hur olika opinionsundersökningar funkar.

När rubrikerna skriker ut senaste läget i opinionen så finns det en rad frågor att fundera på för den som vill ha ett bättre grepp om vad undersökningen faktiskt säger – eller ej. Arkivbild.Bild: Anders Wiklund/ TT
Vad tycker svenska folket och hur går det för partierna? Opinionsinstituten har bråda tider i försöken att kartlägga och utröna hur valresultaten kommer att se ut. Mätningarna skiljer sig ibland åt, liksom de metoder som används för att ta reda på åt vilket håll vinden blåser.
Det finns en del att ha i åtanke om du vill få ett bättre grepp om vad en opinionsundersökning faktiskt säger.
Vem har svarat?
Först och främst – hur många har tillfrågats i undersökningen? Det finns alltid ett bortfall, och som läsare bör du få reda på hur många som verkligen har deltagit.
Hur tillförlitlig är mätningen? Det finns all anledning att fundera över opinionsinstitutens rekrytering. Vet du hur deltagarna i en viss undersökning valts ut? Återspeglas verkligen ett snitt av befolkningen?
Här handlar urvalsmetoden antingen om att samla in svar med hjälp av ett slumpmässigt urval eller självrekryterad webbpanel. Det sistnämnda alternativet medför viss risk för bristande representation när det kommer till vissa grupper i samhället. Alternativt är risken att panelen består av ett gäng proffstyckare, eftersom svaren samlats in från personer som själva valt att vara med. Även institut som jobbar med slumpmässigt urval får kämpa för att få en bred representation.
Med andra ord: Alla hänger inte på internet. En del undviker också att svara när telefonen ringer.
Räkna med bortfall
Hur många har svarat – och hur många har låtit bli? Det finns alltid ett bortfall. Vilka svar som döljer sig bakom uteblivna svar är naturligtvis omöjligt att få svar på.... men för instituten gäller det ändå att få fram ett utfall som kan bli representativt för hela väljarkåren.
För att undvika en missvisande mätning med brist på exempelvis äldre eller yngre, kvinnor eller män, så väljer instituten att vikta de svar som samlas in. Underrepresenterades röst stärks, helt enkelt.
Vanligt är att ta hänsyn till hur deltagare i en opinionsundersökning röstade i förra valet, något som också kan dämpa eventuella opinionsförändringar som undersökningen visar.
Frågor, svar och begrepp
Hur är frågan ställd i undersökningen? Vilka svar kan respondenten välja mellan? Hur är svarsalternativen formulerade? Som man frågar får man bekant svar, och utformningen kan få stor betydelse för mätningens slutgiltiga resultat.
Ett begrepp som du med all säkerhet snubblar över när du har den senaste opinionsundersökningen i din hand är "statistiskt säkerställd". Begreppet syftar till skillnader och förändringar som inte orsakats av slumpen.
Här kommer vi in på nästa begrepp som kan vara bra att känna till, nämligen "felmarginal". Det finns alltid en slumpmässig felaktighet i en mätning. Om ett parti har ökat eller minskat så lite att det ligger inom felmarginalen är förändringen med andra ord inte statistiskt säkerställd. Då är det inte säkert att det faktiskt skett en förändring. Om läget för ett parti å andra sidan ändrats mer än felmarginalen – jämfört med förra mätningen – är förändringen statistiskt säkerställd.
Fakta

De olika väljarundersökningarna

Använder slumpmässigt urval:

SCB

Kantar Sifo

Novus

Ipsos

Demoskop

Använder självrekryterade webbpaneler:

Inizo

Yougov

Sentio

Källor: Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet, Statistikskolan SCB

Fakta

Att tänka på

Hur har de tillfrågade valts ut — slumpmässigt urval eller självrekryterad webbpanel?

Hur många har tillfrågats?

Hur många svarade (bortfall)?

Hur lyder frågan?

Är förändringen mot tidigare mätperiod signifikant eller inom felmarginalen?

Under vilken tidsperiod gjordes undersökningen?

Läs alla artiklar om: Valet 2018
Gå till toppen