Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Att tro att personalbristen är huvudproblemet i vården visar i värsta fall på enfald.”

Alla ansträngningar för att lösa de problem som finns på till exempel ett visst sjukhus kan vara förgäves om strukturella förutsättningar för att bedriva effektiv vård saknas.
Det skriver Christian Gadolin, doktor i företagsekonomi.

Det finns inget som pekar på att den medicintekniska utvecklingen kommer att avta. Istället är det mer troligt att utvecklingstakten cementeras, skriver Christian Gadolin.Bild: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Svensk sjukvård håller en kvalitet i världsklass. De senaste decennierna har medicinteknisk utveckling gjort stora landvinningar och möjliggjort att allt fler sjukdomar kan diagnosticeras, behandlas och botas. Men utvecklingen har också gjort att det blivit svårare att koordinera, organisera och samarbeta.
Kostnaderna för att bedriva offentligt finansierad hälso- och sjukvård har skjutit i höjden och ligger idag på rekordnivåer.
Det finns inget som pekar på att den medicintekniska utvecklingen kommer att avta. Istället är det mer troligt att utvecklingstakten cementeras.
I valspurtens första partiledardebatt proklamerade statsminister Stefan Löfven (S) att lösningen på de problem som vården står inför – till exempel växande vårdköer och ökat missnöje hos medarbetarna – är att anställa mer personal.
Stefan Löfven har säkerligen goda intentioner, men att tro att bristen på personal är det huvudsakliga problemet i vården visar i bästa fall på bristande förståelse och i värsta fall på enfald. Uttalandet är särskilt genant i ljuset av att läkartätheten i Sverige har ökat betydligt de senaste årtiondena och i internationell jämförelse är mycket hög.
Varje politiker som tar vårdens problem på allvar bör fråga sig:
”Hur ska tillgängliga resurser användas så effektivt som möjligt?”
”Hur ska dagens hälso- och sjukvård organiseras för att underlätta det?”
Svaren är förstås inte lättfunna och kräver troligen utvecklings- och förändringsinsatser på såväl lokal, som regional och nationell nivå. Alla ansträngningar för att lösa de problem som finns på till exempel ett visst sjukhus eller när det gäller att korta köerna till en viss typ av vård kan vara förgäves om strukturella förutsättningar för att bedriva effektiv vård saknas.
Dagens styrning- där landstingen är ansvariga för att tillgodose vårdbehovet – är en relik från en svunnen tid. Den är sprungen ur den kommunalreform som skedde 1862 och sjukhuslagen från 1928. Att tillgodose människors behov av vård var betydligt mindre komplext då än vad det är 2018.
Att vården är så komplex gör ofta att landstingen har svårt att erbjuda tillgång till likvärdig vård. Medier har länge rapporterat att tillgången till behandlingar och läkemedel skiljer sig åt beroende på var i landet människor bor. Inte heller är det säkert att invånare som är bosatta inom ett och samma landsting har samma förutsättningar att få tillgång till vård och läkemedel.
Den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) konstaterar att staten har en mycket viktig roll både när det gäller att styra vården och att minska de ojämlikheter som finns inom den. Samtidigt konstaterar utredningen att statens möjligheter att ingripa är mycket begränsade. Att förstatliga vissa uppgifter kan enligt utredningen vara en väg för likvärdig vård i hela landet.
Den fortskridande ökade komplexiteten inom vårdsektorn kräver ett helhetsgrepp som klarlägger hur vården ska styras och organiseras på bästa sätt. Organisatoriska problem måste lösas innan de offentliga finanserna ansträngs ytterligare.
Vad som nu behövs är en grundlig genomlysning av hur landstingens respektive statens roll ska utformas för att en så effektivt, rättvis och jämlik vård som möjligt ska erbjudas alla i Sverige. Den som vill ge seriösa alternativ till hur utmaningarna inom den svenska hälso- och sjukvården ska tacklas bör göra sådana analyser och ta resultaten på allvar.

Christian Gadolin

Christian Gadolin är doktor i företagsekonomi. I fjol lade han fram sin doktorsavhandling The Logics of Healthcare – In Quality Improvement Work.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen