Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Med andra ord

Läsarbrev: "30 000 elever per år exkluderas från den samhälleliga gemenskapen."

Kenny Andersson, gymnasieforskare:
Det är minst lika häpnadsväckande att regeringen inte förändrar gymnasieskolan som att påpeka att elevernas rätt ska gå före vinstkrav, som några S-politiker skriver under Aktuella frågor (24/8).
I dagens gymnasieskola får var tredje elev inte en examen. Det innebär att cirka 30 000 elever per år exkluderas från den samhälleliga gemenskapen. Utan gymnasiebetyg är det svårt att få jobb och man är utesluten från högskolestudier. Detta har fått fortgå sedan skolan reformerades på 90-talet och förvärrades då kunskapskraven ökade med Gy2011.
Det innebär att mer än en halv miljon svenskar i åldern 20–40 år, de flesta män, sedan tidiga ungdomsår har mycket liten tilltro till det svenska samhället. Gissa vem de nu röstar på.
Det är också häpnadsväckande att man fortsätter att bejaka principer från det marknadsorienterade tänkande som gör alla anställda utbytbara om de inte levererar resultat och stressar eleverna till att lära sig utantill istället för att förbereda dem för högskolestudier eller yrkesliv. Detta New Public Management har undergrävt den tillit till lärare och skolor som fanns tidigare i Sverige och fortfarande finns i Finland. Regeringarna sedan 90-talet är ansvariga för detta.
Det finns ganska konkreta, opolitiska och forskningsbaserade förslag till åtgärder för förändring av gymnasiet inom nuvarande ramar på regeringens bord som S + MP-regeringen inte tagit till sig. Även det är häpnadsväckande.
Bo Nilsson:
I sin lördagskrönika (25/8) skriver Heidi Avellan om jämställdheten och pekar på de negativa effekterna av hedersförtrycket. Det dominerande hedersförtrycket kommer från vissa invandrargrupper, i huvudsak från Mellanöstern, Turkiet och Afghanistan. Det är inte bara ett hinder för ett jämställt samhälle utan även för en demokratisk samhällsutveckling. Inga av de samhällen som accepterar denna typ av kontroll över människor är demokratiska i vår mening.
Olika forskargrupper kan inte enas om hur man skall angripa frågan. Denna oenighet visar också enligt min mening tydligt att det finns en politisk dimension som inte skall underskattas.
Hur demokratin och jämställdheten påverkas i framtiden beror på hur våra politiker agerar. Att politikerna faktiskt ser till att lagarna följs. Inte minst vad gäller jämställdheten.
Gå till toppen