Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Gästskribenten

Sven-Åke Olofsson: Sven-Åke Olofsson: "Tillväxten har sina fällor för kommunpolitikerna."

Bild: Erik Nylund
Tillväxt pyntar den politiska agendan. Ökad befolkning ger ökade skatteintäkter att spendera, all politiks moder. Eller?
Inte minst i nordvästra Skåne har politikerna ambitiösa tillväxtmål. Och Malmö jämte Helsingborg tillhör de kommuner i landet som har starkast folkökning 2018. Höganäs skruvar i budgetarbetet upp sitt befolkningsmål till 30 000 2025. Helsingborg, utsedd till årets tillväxtkommun, ska ha 175 000 invånare 2035. Det skulle i så fall innebära att Helsingborg växer med 40 000 invånare på dryga 15 år. Men tillväxten har sina fällor för kommunpolitikerna.
Den politiska tendensen att se befolkningstillväxt enbart i starkt positiva termer är för enkelspårig. Det behövs en nyansering. Sveriges Kommuner och Landsting har förtjänstfullt rett ut begreppen. Tidningen Dagens Samhälle har konstaterat att kommunernas intäkter för nya invånare är mindre än de tror. Det kommunala skatteutjämningssystemet, som tar från rika kommuner och ger till fattigare, är en reducerande faktor. En inflyttad tvååring kan ge kommunen fyra gånger så mycket pengar som en bankdirektör...
Till detta kommer så vad inflyttningen kostar i form av skolor, olika sociala kostnader och äldrevård till exempel. Man kan säga att inflyttning generellt lönar sig för en kommun men inte så mycket som medborgarna och politikerna ofta vill framhålla och tro. Och så tillkommer andra effekter. I Helsingborg till exempel dammsugs nu de centrala delarna av staden för att få fram tomtmark till bostadsbyggande. Och i såväl Höganäs som Helsingborg har det uppstått starka konflikter med medborgare som motsätter sig exploatering.
Attraktiva städer kan riskera att bli bra platser för bara en liten del av befolkningen, har professor Charlotta Mellander vid Jönköpings internationella handelshögskola varnat i ett debattinlägg i denna tidning. Inkomstfördelning och segregation riskerar öka. Det är dyrt att bo i en attraktiv stad. Men de som inte har råd hänvisas till utanförskapsområden. "Ingen mår i förlängningen bra på en plats där skillnaderna mellan dem som har och inte har blir alltför stora och synliga", anser Charlotta Mellander, som dock slår fast att urbaniseringens fördelar inte ska underskattas när det gäller sysselsättning och annat.
Det kan också ifrågasättas om det idag inte är ett för snävt att titta på tillväxtmål i den egna kommunen. Det regionala perspektivet är viktigare i en tid då många pendlar.
I den bästa av världar ska naturligtvis politikerna sträva efter att skapa förutsättningar för ett så gott liv som möjligt för sina väljare. Hur detta liv ska se ut kommer det aldrig att råda enighet om, varken bland medborgare eller politiker. De flesta politiker tycks ha bestämt sig för befolkningstillväxt som en hävstång för att skapa förutsättningar för sina visioner. Det saknas flera led i det här resonemanget som mer liknar besvärjelse än ett framtidslöfte.
Gå till toppen