Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sport

Lisa Skeppstedt: Vilken kamp är du beredd att ta för någon annan?

Årets fjärde Grand Slam-turnering US Open har handlat om allt annat än tennis. I matchen mot Johanna Larsson lämnade fransyskan Alize Cornet banan för att ta en tio minuter lång paus som spelarna är berättigade till på grund av värmen i New York. Hon kom tillbaka och upptäckte att hennes tröja var bak och fram. Snabbt tog hon av sig den för att rätta till det och fick då en varning av domaren för osportsligt uppträdande.
Reaktionerna på sociala medier har varit kraftiga. Novak Djokovic, Rafael Nadal och de övriga manliga spelarna byter tröja på banan hela tiden utan att straffas. US Open gick ut och bad om ursäkt för det inträffade samtidigt som de meddelande att policyn ska uppdateras. Regelverken för kvinnor och män ser olika ut när det gäller klädbyten. Män får byta tröja på banan medan kvinnor bara får byta i setpauserna på en närliggande toalett.
Novak Djokovic byter t-shirt under en match i US Open.Bild: Jason DeCrow
Någon gång har regeln beslutats och ingen har tänkt på att den är orimlig förrän nu. Precis som att ingen har tänkt på hur konstigt det är att spelarna i Båstads GIF sjunger "tjejer å grejer å stora pattar" i klubbsången. En del bryr sig säkert inte, herrarna i A-laget får sjunga vad de vill när de firar matchvinster. Men det finns alldeles säkert både tjejer och killar som känt sig obekväma när de hört den eller behövt sjunga den. Sången har hängt med i 20 år och ska nu ändras. Ett välkommet initiativ.
Men det är inte bara gamla strukturer som gör att idrotten är ojämställd. Hela tiden fattas beslut som missgynnar kvinnor. Förra fredagen gick till exempel franska tennisförbundets president ut och förbjöd Serena Williams heltäckande svarta dräkt som hon hade på sig under årets Franska Öppna. ”Jag känner mig som en superhjälte i den” berättade hon i samband med turneringen och förklarade att den hjälper mot blodproppar som hon drabbats av efter att hon fött barn.
Nu är klädkoden striktare och nästa gång Serena Williams spelar på Roland Garros får hon inte ha dräkten på sig. Punkt.
Serena Williams under Franska Öppna i juni. Den svarta dräkten är inspirerad av filmen ”Svarta pantern”.Bild: DAVE WINTER
Orättvisan kan vara väldigt konkret och tydlig, som att Johanna Larsson och Rebecca Peterson inte har en enda tävling att spela på hemmaplan trots att de är bättre rankade än bröderna Ymer som har tre. Men det värsta är nog det subtila som inte syns men känns. Att man inte räcker till eller har gjort något fel trots att man gjort precis samma sak som kompisen.
Författaren Fredrik Ekelund skrev i förra veckan en text om hans känslor kring att vara, och komma ut, som transperson. Han beskriver vad det betydde att Andreas Granqvist sprang ut på Olympia med en regnbågsfärgad kaptensbindel. En person som inte tillhör gruppen HBTQ-personer, men ändå bryr sig och vill göra skillnad. Inte för sig själv men för andra.
Ibland lyssnar man så mycket bättre när det är en utomstående som höjer rösten. Inte en drabbad som pratar om samma saker man redan hört så många gånger.
Vi borde alla tänka efter hur vi kan göra skillnad och hur vi vill att framtiden ska se ut.
Vilken kamp är du beredd och ta för att samhället ska bli bättre för någon annan?
Gå till toppen