Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

Matilda Molander: "Öga mot öga med nazismen måste vi stå starka."

Manifestation i Stadsparken i Ludvika mot nazism.Bild: Ulf Palm/TT
Demokratin måste vinnas varje dag.
I ett land som Sverige har den slitna sanningen i åratal kunnat få vara just en sliten sanning, något att dra fram när en ny liten demokratisatsning eller utredning behöver motiveras. Men vad innebär det när det verkligen gäller? På riktigt?
Den här valrörelsen har frågan plötsligt blivit på allvar i Sverige. Nazistiska organisationer marscherar och mobiliserar. Genom hot, våld och skrämsel försöker de att skada demokratin.
Mot detta måste samhället försvaras, men hur?
En del av svaret på hur nazismen ska bekämpas finns i den lilla staden Ludvika i Dalarna. Ett trevligt och välmående industrisamhälle med invånare från världens alla hörn. Men också den kommun i Sverige med störst nazistisk verksamhet. Varje dag fram till valet har nazisterna tillstånd att stå på gågatan. Ludvika och Dalarna har kommit att bli ett centrum för vit makt-rörelsen i Norden, och de aktioner som genomförs i resten av Sverige har i stor utsträckning planerats där. Den som vill slippa nazister på gatorna i Lund och Landskrona har därför inget annat val än att bry sig om vad som händer i Ludvika.
På fredagen samlades representanter för det lokala samhället, regeringen, myndigheter och medier i stadens kyrka för att tillsammans utbyta erfarenheter och söka svar. Hur förhindrar man att nazisterna begår brott? Hur bemöter man dem i sin vardag och i sin yrkesroll? Hur motverkar man rekryteringen av nya medlemmar och hur ska de redan aktiva förmås att hoppa av?
Öga mot öga med nazismen måste vi stå starka, om detta råder stor enighet. Vi behöver manifestera och visa att demokratin och alla människors lika värde inte är något vi kompromissar med. Stå solidariskt sida vid sida med dem som hotas.
Men vi får inte lura oss att tro att motdemonstrationer skulle få de redan övertygade att komma på andra tankar. Tvärtom är konfrontationen en del av radikaliseringsprocessen, förklarade forskaren Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, under mötet.
För den som synts på bild från en nazistdemonstration finns ingen enkel återvändo. Få, om något, sammanhang utanför den egna rörelsen välkomnar den som är känd nazist. Ska nazismen bekämpas behövs därför långsiktig dialog och avhopparverksamhet på de orter där nazisterna är verksamma, menar Mattsson. Om människor ska våga lämna rörelsen måste de lita på att samhället finns där. Även för den som varit med i en organisation som är symbolen för ondska. Det är verkligen inte enkelt, men det är nödvändigt.
Eller som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) uttryckte det i sitt tal:
Nazism handlar om att dra gränser mellan människor. Om den ska bekämpas måste vi kliva över vår gräns och bjuda in dem i samhällsgemenskapen igen. Inte som nazister, men som människor.
Det svåra arbetet måste just nu göras i Ludvika, men ansvaret är hela Sveriges.
Gå till toppen