Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

Se upp för omotiverad boräntehöjning

Se upp om banken vill höja din bolåneränta när och om Riksbanken börjar lyfta räntan. Höjd styrränta borde nämligen inte innebära stigande bolåneräntor, enligt bedömare. Bankerna sänkte åtminstone inte mer än marginellt när reporäntan åkte åt andra hållet, ner under nollstrecket.

Tor Borg, analyschef på Jones Lang LaSalle (JLL), ser ingen anledning för bankerna att höja bolåneräntorna. Arkivbild.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Inflationen stiger och Riksbanken har flaggat för att det är dags att börja höja styrräntan mot slutet av året. Och i veckan kommer Riksbanken med nytt räntebesked och uppdaterade prognoser. Någon förändring väntas inte nu, men förmodligen lär riksbanksledningen fortsatt peka på att det är dags att trycka på räntehöjarknappen mot slutet av året.
Läs mer: 10 frågor och svar om reporäntan – så funkar den
Normalt höjer bankerna sina utlåningsräntor (med kort bindningstid) ungefär lika mycket som Riksbanken höjer. Men med en styrränta på minussidan är det oplöjd mark, så hur bankerna i det här läget kommer att agera gentemot sina kunder är oklart.
När Riksbanken i början av 2015 började sin resa i det outforskade minusränteläget, och ett år senare sänkte styrräntan ända ner till minus 0,5 procent där den fortfarande ligger kvar, så sänkte aldrig bankerna sina bolåneräntor mer än marginellt. En anledning bedömdes vara att bankerna kompenserade sig med högre marginal på utlåningen för den sämre intjäningen på inlåningen när Riksbankens ränta åkte ner på minus. Därmed borde inte heller bolåneräntorna stiga även om Riksbanken höjer till noll.
– När man gick från noll till minus 0,5 procent hade det i princip ingen effekt alls, var sig för hushåll eller företag. Och om man nu går tillbaka till noll så borde det inte ha någon effekt på uppsidan heller, säger Tor Borg, analyschef på fastighetsrådgivningsföretaget JLL och tidigare chefsekonom på banken SBAB.
– Och skulle de ändå skruva upp räntorna lika mycket som Riksbanken, så är det ju marginalerna som går upp, fortsätter han.
Han tror dock inte att bankerna kommer att lyfta lönsamheten på bolånen ytterligare.
– Marginalerna är redan ganska bra på bolånemarknaden och det är dessutom lite mer konkurrens nu kan jag tycka, säger Tor Borg.
Nu är det visserligen inte många ekonomer, inklusive Tor Borg, som tror att Riksbanken kommer att följa sin egen prognos och höja styrräntan i år. Det generella tipset från bedömarna är att det dröjer en bit in i nästa år. Sammantaget talar det för att bolåneräntorna borde kunna ligga kvar på dagens historiskt låga nivåer ett bra tag till.
Fakta

Mindre än hälften

Från februari 2015, när Riksbanken för första gången sänkte styrräntan till under noll, till februari 2016 då reporäntan sänktes till nuvarande nivå, minus 0,5 procent, sänktes samtidigt snitträntan på nya bolån med tremånaders bindningstid från 1,80 till 1,59 procent. Boräntan sänktes alltså under perioden med mindre än hälften av Riksbankens sänkning.

I dag har snitträntan visserligen sjunkit till 1,46 procent, men parallellt har också bankernas lönsamhet på hushållens bolån, bolånemarginalen, stigit stadigt med en topp i vintras, för att sedan ha klingat av fram till halvårsskiftet.

Källa: SCB, Finansinspektionen, Riksbanken

Läs alla artiklar om: Din ekonomi
Gå till toppen