Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Höganäs

Konsten förde dem samman

Ett medborgarförslag från en 100-årig dam förde dem samman. Henrietta Kozica och Daniel Hjalmarsson fann gemenskapen i konsten trots sina olika uttryck.

Bild: Tove Scherman
Henrietta Kozica är Höganäskonstnären vars fantasifulla skogar och sagolika grönska letat sig ut i städerna.
Att hon skulle bli en flitigt anlitad muralmålare trodde hon inte när hon av en tillfällighet fick möjligheten att prova sprayfärg i Malmö för några år sedan.
– Jag har målat så länge jag kan minnas. Min mamma är glaskonstnär så kreativiteten var alltid närvarande hemma. Och naturen och skogen har alltid funnits med, det är ju därifrån vi alla kommer.
För snart ett år sedan damp ett medborgarförslag ned i kommunposten i Katrineholm. Brevet var från en nästan 100 år gammal dam som dagligen tog en promenad med sin rullator längs en lång, tråkig mur. Daniel Hjalmarsson jobbade som kommunikatör i kommunen när damen, som hette Ingrid, skickade in ett förslag om att smycka muren. Uppdraget hamnade på Henrietta i Höganäs.
– Jag blev helt hänförd av hennes bilder, man kan säga att det var dem jag först förälskade mig i, berättar Daniel, som ursprungligen är från Lund.
Det var för drygt ett år sedan som paret träffades för första gången på Stadshotellet i Katrineholm, inför arbetet med målningen av den 78 meter långa muren.
– Min pappa hade nyligen gått bort och strax därefter min farfar, han var från Tyskland och kom till Sverige under kriget. Han hamnade i Katrineholm och det var faktiskt på stadshotellet där han träffade min farmor, så det var verkligen speciellt, berättar Henrietta med ett leende.
Daniel är fotograf och musikproducent och berättar att Henriettas bilder drog igång inspirationen. För kommunens räkning dokumenterade han det flera veckor långa måleriprojektet.
– Vi pratade och fick alla möjliga idéer om hur vi kunde kombinera våra intressen för musik, fotografi och måleri. Det visade sig att vi hade väldigt liknande tankar och bidrog till varandras kreativitet, berättar Daniel.
Tillsammans startade de arbetet med att skapa en animerad film av Henriettas bildvärld, ett arbete som fortfarande pågår.
– Allt började som ett jobbsamarbete, sedan blev det mer än så, berättar Daniel, som flyttade in i Henriettas lägenhet i Höganäs nu i somras.
Där lever de tillsammans i ett kreativt kaos, i synnerhet varannan helg när Daniels barn också bor i lägenheten tillsammans med Henriettas två.
Ett av rummen tjänar som tillfällig ateljé men en stor målning står mitt i vardagsrummet strax intill en cymbal och delar av ett trumset. I en glasburk samsas Daniels trumstockar med Henriettas färgpennor. Musik och måleri samsas när de arbetar tillsammans. De berättar entusiastiskt hur Daniel avbildat ljudvågorna från en av sina kompositioner och hur strömledande färg ger möjlighet att skapa tavlor som ger ifrån sig ljud.
En av tavlorna i lägenheten är signerad Kozica & Daniel och består av ett fotografi taget i Mölle som nästan omärkligt övergår i Henriettas målning.
I oktober ska paret flytta ateljé och studio till en lokal i den gamla spritfabriken i Ödåkra där de också ska öppna ett eget galleri.
Framöver har Henrietta flera stora uppdrag, en stor vägg på Kungsholmen i Stockholm ska målas och en i Uppsala, 24 meter hög och 20 meter bred.
– Efter det ska jag fokusera på penslarna, jag behöver måla tavlor, säger Henrietta som har målsättningen att ge en egenutställning framöver.
Daniel följer med under de stora projekten, bland annat för att dokumentera, filma och sedan skapa musik.
– Redan nu har vi tillsammans komponerat 30 låtar som är kopplade till Henriettas målningar.
Paret skulle gärna måla offentliga väggar även i det som nu är deras gemensamma hemort.
– Jag skulle verkligen vilja få ett uppdrag här i Höganäs. Vi har redan hittat en vägg som passar, säger Henrietta.
Gå till toppen