Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

HSO-satsning med bara halv framgång

Helsingborgs Symfoniorkester

KONSERT · KLASSISKT. Sofia Jernberg, recitation; Stefan Solyom, dirigent. Helsingborgs konserthus 6/9.

Sofia Jernberg. Arkivbild: Musikcentrum Öst.
Kretsen kring Arnold Schönberg ägnade sig mycket åt att arrangera orkestermusik för kammarmusik­sättningar. Anledningen var att man ville ha möjlighet att höra musiken utan all den uppståndelse och kalabalik som deras verk ofta gav upphov till. För det ändamålet grundade man till och med en förening för "privatauffürungen".
När HSO nu valt att vända på kuttingen och låta arrangera Schönbergs banbrytande verk "Pierrot Lunaire" för fullskalig symfoni­orkester är det inte så konstigt som det först kan verka. Att låta den vara en utgångspunkt för år 2 av den stora nysatsningen är en helt annan sak och en mycket mer osäker insats.
Ska man döma av det första framförandet vid torsdagens säsongsöppning var det en halv framgång.
Faradj Karajevs omvandling av kvintetten till tiofaldig storlek hade fångat Schönbergs stil perfekt. Man hade kunnat tro att den var gjord av tonsättaren själv. Mer problematiskt var hur solostämman skulle balanseras mot den mycket klangstarkare orkestern.
Att låta micka upp jazzsångerskan Sofia Jernberg var verkligen inte en bra idé. För det första skar det sig mellan orkesterklangen och högtalarljudet. Det senare var tunt och skrälligt. För det andra, och värre, var att Sofia Jernberg inte lyckades ge talsången någon pregnans. Hon ömsom viskade, ömsom skrek utan att nå ut ordentligt. Ibland var det till och med som om hon stod och pratade för sig själv.
Det här var absolut ingen upprättelse för den så kallade "sprechgesang" som Schönberg hade avsett, men som enligt konserthuschefen Fredrik Österling förfuskats av operasångerskor.
Jag hoppas verkligen att resultatet blir bättre vid de två kommande framförandena, närmast söndagen 16 september.
Nysatsningen andra ben, Emmy Lindströms svit "The lost clown", är det inte så mycket att säga om efter torsdagens konsert. Hennes lilla stycke "Moondrunk" försvann i skuggan av "Pierrot Lunaire".
Med hjälp av tre konsert­uvertyrer av Dvorak slutade konserten dock på plus. Den avslutande "Tjeckisk karneval" var en riktig vitamininjektion.
Gå till toppen