Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Jihad Rahmoon: "Bara tanken på att få rösta känns smått surrealistisk"

Idag får Jihad Rahmoon rösta fritt för första gången. Han skriver om den bubblande känslan av att få vara med och välja sina makthavare.
Bara tanken på att i dag få gå iväg och rösta känns underlig, för att inte säga smått surrealistisk. Det är en känsla som har fyllt mig på sistone. Anledningen till att de här känslorna bubblat upp till ytan är inte så konstig: Jag är 37 år och idag kommer jag att få rösta i ett fritt val för allra första gången i mitt liv.
Jag kommer från Syrien och val, ja det är sånt som säkerhetspolisen sköter. Det är den som utser riksdagsledamöter, det är den som godkänner kandidaturer. Inte ens presidentvalet är ett egentligt val, det handlar bara om att vackert säga ja till någon som har ärvt makten från sin far (märkligt, visst är det, de flesta syrier inklusive jag själv upplever att vårt land mest är en egendom ägd av familjen Assad).
Den syriska revolutionens försök till förändring var förgäves. Därför, när jag bestämde mig för att emigrera till Sverige, var en av de första saker som jag frågade mina skandinaviska bekanta om och googlade efter: "I vilket land har extremhögern minst chans att gripa makten i framtiden?"
Till exempel frågade jag en dansk om chansen att få asyl i Danmark. Hans kärva svar: Kom inte hit!
När jag senare läste om extremhögerns inflytande över dansk politik förstod jag bättre vad han menat. Några liknande indikationer fick jag inte när jag förhörde mig om Sverige: Ingen hade vid den tiden, för bara några år sedan, den minsta tanke på att extremhögern skulle kunna ta över landets styre.
När vi idag går till val i Sverige har jag bott i det här landet i fyra år, och jag har rätt att rösta i kommun och landsting trots att jag inte är svensk medborgare. För mig är det en otrolig sak, detta att leva i ett öppet samhälle där varje liten del och människa räknas – och därför får välja sina beslutsfattare. För min del har jag redan gjort detta, jag har utnyttjat min nyvunna rättighet. Jag gick till biblioteket i sällskap med min fru. Jag kände mig entusiastisk, upprymd. Men också, ja konfunderad kanske man kan säga, eftersom det var första gången.
Jag gick in i lokalen, iakttog allt noga, såg folk som liksom jag förberedde sig för att rösta. När det så var min tur gick jag sakta fram och valde valsedlar, och jag märkte hur mina händer skakade, jag kände mig klumpig och, för några ögonblick, inbillade jag mig att jag var tillbaka i Syrien och att lokalen var full av ögon som stirrade på mig, som om de sa till mig att "kryssa för ja-rutan annars är du en död man". Valförrättarens röst förde mig tillbaka till biblioteket i Helsingborg, Sverige, den första plats där jag betraktats som en fri människa på 37 år.
Hur röstar man för första gången? Ja, jag har sett film på Helsingborg stads hemsida som förklarade hur det går till. Jag har tillbringat ganska många dagar med att diskutera politik och de olika partiernas valmanifest med folk i min omgivning. Jag har mött och pratat med valarbetare från samtliga partier på stan. Jag har lyssnat på Moderaternas planer, Socialdemokraternas perspektiv på saker och Sverigedemokraternas syn på vem som räknas som svensk och vilka som bör lämna landet. Jag har också läst en del om feminismrörelsen eftersom Sverige är känt för att vara ett feministiskt land.
Själv tänker jag som så, att mina val ska bygga på att jag nu är en del av det här landet, och att jag vill och får vara en del av dess framtid. Jag kom hit som flykting och jag har gått igenom med- och motgångar här i livet, men nu är jag svensk och jag får alltså vara en del av en ny framtid. Så, därför väljer jag dem som värdesätter människors sätt att leva tillsammans snarare än dem som avskyr just den tanken. Jag hoppas naturligtvis att alla svenskar utnyttjar samma rättighet: att gå iväg och rösta på det parti som vill värna våra barns framtid, vår grundläggande etik, våra demokratiska fundament. Jag hoppas att inte mörkermakternas populism och hat förstör det som generationer byggt upp.
Ja, jag firar det här valet. Jag firar det eftersom det för mig representerar verklig demokrati, och för att det får mig att känna mig som en del av en större samhällskropp bestående av upplysta medborgare som alla har rättigheter och skyldigheter och står lika inför lagen. Jag har känt mig uppfylld av den där känslan av att räknas, av att delta i de viktiga beslut som rör oss alla. Jag har känt mig fri, eller rentav befriad.
Jag önskar att mitt gamla hemland någon gång får uppleva samma sak.
Översättning: Johan Malmberg
Gå till toppen