Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Det finns goda skäl att överväga om Sverige bör införa röstplikt.”

Med röstplikt skulle valen inte bara bli mer jämlika, utan också mer rättvisa, skriver Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap.

De som inte röstar är i högre grad personer med låg inkomst, låg utbildning, låg ålder och utländsk bakgrund. Deras intressen riskerar därför att inte tillvaratas, skriver Ludvig Beckman.Bild: JESSICA GOW / TT
Idag är det upp till var och en att bestämma om han eller hon ska delta i de val till riksdag, landsting/region och kommun som sker i Sverige. Men så är det inte överallt. I till exempel Australien och Argentina är det röstplikt. Den som inte infinner sig i vallokalen riskerar böter.
Borde röstplikt införas även i Sverige? Det finns skäl både för och emot.
Ett givet argument för röstplikt är att det ökar valdeltagandet. I de svenska valen deltar mellan 80 och 85 procent av de röstberättigade. Det är högre än i många andra länder.
Givetvis kunde valdeltagandet vara ännu högre i Sverige. Men varför skulle det vara önskvärt? Ett skäl är att demokrati betyder folkstyre och att folkstyre råder endast om alla deltar. Men det är tveksamt om det resonemanget håller.
Folkstyre kan ha olika betydelser. En uppfattning är att det betyder lika möjligheter till politiskt deltagande. I så fall är det viktiga inte om väljarna röstar, utan att det är ungefär lika enkelt eller svårt för alla att göra det.
Ett annat argument för röstplikt är att det skulle råda bot på skevheter i valdeltagande. Alltså att det viktiga i en demokrati inte är högt valdeltagande, utan att det inte är ojämlikt. I dagens Sverige är skillnaderna när det gäller bakgrund mellan dem som röstar och dem som avstår inte slumpmässigt fördelad. De som inte röstar är i högre grad personer med låg inkomst, låg utbildning, låg ålder och utländsk bakgrund. Deras intressen riskerar därför att inte på samma sätt tillvaratas. Annorlunda uttryckt har väljare med högre inkomster, högre utbildning, högre ålder och svensk bakgrund större sannolikhet att få sina intressen tillgodosedda. Med röstplikt skulle valen inte endast bli mer jämlika, utan också mer rättvisa – om med rättvisa menas att allas intressen har lika stor betydelse för valresultatet.
En invändning mot att införa röstplikt är att i en demokrati bör ingen tvingas att rösta på ett parti. Endast auktoritära stater tvingar människor till politiska ställningstaganden. Kruxet är bara att ett sådant resonemang inte håller. Röstplikt innebär inte ett tvång att rösta, bara en skyldighet att infinna sig i vallokalen, alltså inte en skyldighet att avlägga en röst på ett politiskt parti. Åtminstone är det så som röstplikten i allmänhet har utformats.
En annan invändning är att statens tvångsmakt endast bör användas med försiktighet, bara om det behövs för att förhindra allvarlig skada och det kan man tolka på olika sätt.
Om skevheter i valdeltagandet påverkar fördelningen av resurser i samhället så att personer med låg inkomst, låg utbildning, låg ålder och utländsk bakgrund inte får sina intressen tillgodsedda lika mycket som andra kan man säga att de utsätts för skada. Ett lågt valdeltagande är med andra ord skadligt för delar av befolkningen.
Men måste man verkligen införa röstplikt för att göra valen mer rättvisa? Om alla bara tar sig i kragen och röstar behövs inte röstplikt. Men att det går att åtgärda problemet på frivillig väg är inte nödvändigtvis ett argument mot tvång. De flesta brottsliga handlingar är ”frivilliga” och ändå tycker de flesta att staten har rätt att med tvång försöka förhindra eller bestraffa dem.
En bättre invändning är att röstplikt innebär ett omotiverat tvång eftersom hur en enskild person röstar på det hela saknar betydelse för utfallet. Men röstplikt liknar skyldigheten att inte skräpa ned eller att betala public serviceavgiften. Det har ingen betydelse för miljön eller för public service vad jag gör. Men det har stor betydelse om vi alla bidrar. På samma sätt är det med demokratin. Ett högt valdeltagande är bra för hela samhället.
Bör Sverige alltså införa röstplikt?
Ytterligare en invändning mot det är att röstplikt inte bara förbättrar demokratin, det framtvingar dessutom stöd för det rådande systemet genom att de som tar avstånd från den svenska demokratin tvingas uttrycka sitt stöd för den på tvärs med sin övertygelse. Om det är ett bra argument kan diskuteras. Men såvitt jag kan bedöma finns goda skäl att överväga att införa röstplikt även i Sverige.

Ludvig Beckman

Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen