Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Valtrött? I maj är det dags igen. Och väl så viktigt.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll på onsdagen sitt årliga tal om tillståndet i unionen.Bild: Jean-Francois Badias
Medan Sverige av förklarliga skäl är fullt upptaget av det politiska spelet, av rösträkning och mandatfördelning, av vem som tar vem – och det allt till sist kokar ner till, av regeringsfrågan – händer det viktiga saker också ute i världen. Inte minst i den europeiska union Sverige är en del av.
På onsdagen röstade EU-parlamentet med siffrorna 438 mot 226 igenom det omstridda förslaget om nya upphovsrättslagar på nätet, däribland det som kritikerna kallar "länkskatt" och "uppladdningsfilter". Det blev en seger för upphovsrättsorganisationerna mot nätaktivister och konsumentorganisationer, för att uttrycka det förenklat.
Striden är dock inte avgjord. Nu väntar förhandlingar med medlemsländerna och EU-kommissionen innan en slutlig uppgörelse kan godkännas av EU:s ministerråd och EU-parlamentet.
Upphovsrättsreglerna är ett bra exempel på hur människor i sin vardag påverkas av det lagstiftningsarbete som ständigt pågår i EU – ofta sorgligt underrapporterat och -debatterat.
Men det hände mer och för EU:s framtid väl så betydelsefulla saker denna dag.
I en annan votering beslutade parlamentet, på goda grunder, att inleda ett så kallat artikel 7-förfarande mot Ungern, det som emellanåt kallas "atombomben". Med det avses en formell granskning av om Ungern och dess regering, ledd av Viktor Orbán, bryter mot unionens grundläggande värderingar.
I teorin kan detta leda till att Ungern förlorar sin rösträtt i EU. I praktiken är den vägen blockerad. För att ta ifrån ett land rösträtten krävs att samtliga andra medlemsstater är eniga. Åtminstone Polen, vars regering kritiserats på liknande grunder som Ungerns, kommer inte att ställa sig bakom ett sådant beslut.
Alltsedan flyktingkrisen 2015 har sprickan vuxit mellan den så kallade Visegradgruppen – Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern – och övriga EU. Det handlar utöver oenighet om hur EU:s gemensamma flyktingpolitik ska utformas om synen på demokratin i stort, på rättsstaten och på mediernas roll och frihet.
Med tanke på denna svårlösta och eskalerande konflikt är det inte förvånande att EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, även det på onsdagen, i sitt årligen återkommande tal inför Europaparlamentet om tillståndet i unionen valde att lyfta fram vikten av enighet.
"Förenade, som union, är Europas länder en kraft att räkna med", sade Juncker.
Junckers tal var en plädering för ett starkare, mer enat EU som med större självförtroende tar plats på den internationella politiska scenen. Ett EU som har både viljan och förmågan att axla det ansvar som följer med en sådan roll.
Juncker inledde talet med att lyfta fram de framgångar EU haft.
Tio år efter att Lehman Brothers kraschade har unionen återhämtat sig från finanskrisen och kan se tillbaka på drygt fem år av obruten ekonomisk tillväxt. 12 miljoner nya jobb har skapats sedan 2014, då den nuvarande kommissionen tillträdde. Investeringarna ökar. Grekland står till sist på egna – visserligen skakiga – ben ekonomiskt. EU har idag handelsavtal med 70 länder världen över, länder som täcker in 40 procent av världens samlade bruttonationalprodukt.
Inget av detta hade varit möjligt utan den samlade styrkan hos ett enigt EU och den gemensamma inre marknaden, världens största, betonade Juncker.
"Låt oss visa mer respekt för EU. Låt oss sluta dra dess namn i smutsen och istället med större kraft försvara vårt sätt att leva tillsammans", uppmanade han.
Så långt är det lätt att hålla med – även för den som är skeptisk till EU-kommissionens strävan efter mer överstatlighet.
Alltför ofta tas EU för givet. Alltför ofta blir EU måltavla för missriktad, slentrianmässig kritik. Alltför ofta glöms EU:s avgörande betydelse för fred och välstånd bort.
I maj är det val till EU-parlamentet. Ett val som i många avseenden är väl så viktigt som riksdagsvalet.
Gå till toppen