Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

En dubbel fadersgestalt i det svenska musiklivet

Malmöfestivalen 1987: Ahmadu Jah framträdde på Hedmanska gården.Bild: Hans Johnsson
Få personer har lämnat lika tunga bidrag till det svenska musiklivet som Ahmadu Jah, musiker och fadersgestalt.
Slagverkaren från Sierra Leone satte viktiga avtryck, som musiker, bandledare och inspiratör.
Men han ska också ha också exakt 50 procent av berömmet för att vi fick Neneh Cherry och Titiyo.
Ahmadu Jah, som nu avlidit vid en ålder av 82 år, var alltså pappa på flera sätt. Till exempel till svenskarnas sug efter musik från andra kulturer.
Mannen med artistefternamnet Jarr gjorde helt enkelt en pionjärinsats för "världsmusiken" på det glada 70-talet.
Han hade kommit hit på 60-talet via England för att utbilda sig till civilingenjör. Men han var för bra på speciellt congas för att få plugga ostört och drogs snart med i olika musiksammanhang.
Jah var från start med i den stilbildande svenska gruppen Egba 1971, gav bandets jazzfusion en västafrikansk twist och medverkade på en drös av plattorna. Gruppen turnerade flitigt, många svenskar fick uppleva Ahmadu Jahs spel och hans positiva utstrålning bidrog garanterat till att skapa nya fans åt musiken han representerade.
Genom åren blev det många inhopp på olika inspelningar inom allsköns stilar, bland annat med dottern Titiyo, Cornelis, Pugh, Ralph Lundsten, Bernt Egerbladh, Anders Glenmark och Folk och rackare.
Envisa rykten gör gällande att Ahmadu Jah även spelade in med Abba. Det kan stämma, men jag har inte hittat hans namn på några skivomslag. Jah lär ha fått frågan om att lira med gruppen, men tackade nej med motiveringen att hans fru då skulle lämna honom.
1984 drog Ahmadu Jah igång sin egen stora The Highlife Orchestra, som också blev en "skola" i världsmusik för många musiker. Där ingick blåsaren Christer Bothén som berättar för P1:s "Kulturnytt" om Jahs entusiasm för musiken, hans generösa och inkluderande sätt och hur han lärde ut västafrikansk trummusik, en rolig och fin pedagog. "Han gjorde en kulturgärning."
Ahmadu Jah år 2006.Bild: Horst Tuuluskorpi
Så det var logiskt att vår hjälte vid Folk- & världsmusikgalan i Malmö konserthus 2012 fick galans hederspris för sin musikaliska livsgärning. Han firade på plats genom att spela med Goran Kajfes band och sina båda berömda döttrar.
År 2006 tilldelades Ahmadu Jah både Stockholms stads hederspris och Alice Tegnér-musikpriset för sitt arbete med barnmusik, på skiva och live. Redan 1975 hade han gett ut sin första barn-lp, "En dag i Afrika” som följdes av ”Följ med till Afrika” 1980.
"En dag i Afrika" finns på Spotify och Ahmadu Jah radar på albumet upp traditionella sånger, bruksmusik från olika situationer i livet i Sierra Leone. Däremellan berättar han för barnen, med mjuk och vänlig röst.
Visst var han en skicklig musiker. Men förklaringen till att Ahmadu Jah blev så populär och omtyckt sitter lika mycket i attityden och livshållningen som skiner här.
Gå till toppen