Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Mats Skogkär: Intresset ljuger sällan.

Wikipedia, en av oräkneliga informationskällor på nätet.Bild: Magnus Liam Karlsson / SvD / TT
Efter onsdagens omröstning i EU-parlamentet, där förslaget till moderniserade upphovsrättsregler klubbades igenom, talas det om döden för nätet som vi lärt känna det.
I stort sett samtliga svenska EU-parlamentariker var kritiska.
"En riktigt dålig dag för internet", löd den omedelbara kommentaren från Max Andersson (MP). "Gick åt helvete i omröstningen om copyright", twittrade Christofer Fjellner (M).
Först som sist: frågan är komplicerad.
Det vore enfaldigt att hävda att det inte finns en intressekonflikt här. En konflikt mellan å ena sidan yttrandefriheten och medborgarnas rätt att ta emot och sprida information, och å andra sidan upphovsrätten.
Alla har vant sig vid att information och fakta om allt mellan himmel och jord finns bara en sökning bort. Det är som att ha tillgång till ett privat, eget jättebibliotek och ett fantastiskt, mänskligt framsteg.
Även i den här texten finns en rad uppgifter som är hämtade från nätet. På nyhetssajten breakit.se står exempelvis att läsa att enbart Google lägger beslag på var fjärde annonskrona i Sverige. Google håller omsättningen hemlig men enligt Breakits beräkningar rör det sig om 9 miljarder kronor för 2017. Den svenska annonsmarknaden – samtliga radio- och tv-kanaler, tidningar, nätsajter, rubbet – omsatte samma år totalt 37,7 miljarder kronor.
Googles affärsidé bygger på att göra andras arbete tillgängligt. Sedan tar sökjätten annonspengarna och flinar belåtet hela vägen till banken.
Så när Googles marknadschef Philipp Schindler kommenterar EU-parlamentets beslut med att "det är illa för skaparna, för entreprenörerna och för innovatörerna" finns det anledning att fråga sig om det inte snarare är omsorgen om den egna vinsten som talar.
Intresset ljuger sällan.
Också denna tidning har – i likhet med andra svenska dagstidningar – intressen att bevaka. Journalistik är inte gratis. Den tekniska utvecklingen har underminerat morgontidningarnas traditionella affärsmodell när mycket av annonseringen flyttat till nätet. Åtskilliga tidningar har slagits ut. Nya affärsmodeller med nätprenumerationer har vänt utvecklingen, men de svåra tiderna är långtifrån över.
Det är i första hand två delar i direktivet som striden står kring: artikel 11 och artikel 13.
Enligt artikel 11 ges exempelvis dags- och veckotidningar rätt till ekonomisk ersättning när andra gör deras material tillgängligt på sina egna digitala plattformar. Det kan gälla nyhetstjänster som Yahoo och MSN Nyheter eller när länkar läggs upp på Facebook.
Artikel 13 innebär att videoplattformar som Youtube ska vidta mått och steg för att hindra att användare lägger upp upphovsrättsligt skyddat material utan tillstånd. Det lär enligt många kräva någon form av tekniskt filter som automatiskt läser av det som läggs upp och tar bort sådant som bryter mot upphovsrätten.
I grund och botten är det gränsdragningsfrågorna som är intressanta. Det är en sak att kräva att stora, kommersiella aktörer gör rätt för sig, men under vilka förutsättningar ska också andra behöva betala när ett citat med länk till en tidningsartikel läggs upp? Enligt EU-kommissionen ska nuvarande undantag i upphovsrätten gälla, däribland citaträtten, men innebär det att oron är obefogad?
Ska inga bilder, rörliga eller andra, kunna användas och bearbetas utan tillstånd? I så fall kommer onekligen stora delar av den åsiktsbildning som sker i sociala medier att påverkas. EU:s krav att kontrollen inte får gå ut över "verk eller andra alster som inte bryter mot upphovsrätten" är nog lättare att ställa än att efterleva.
Men än är striden inte avgjord. Nu väntar ytterligare en förhandlingsrunda, mellan parlamentet och medlemsstaterna, via ministerrådet.
Det finns en chans att frågan hänger med in i valrörelsen inför valet till EU-parlamentet i maj. Det vore bra. Då finns det tid för den debatt som i vanlig ordning kommit igång alldeles för sent. Det kan dessutom ha den goda bieffekten att det får upp intresset för valet.
Gå till toppen