Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Näringsliv

Skånsk modekedja hänger på fallrepet

Bolaget bakom den Malmöbaserade modekedjan Camilla Malmströms konfektion har ansökt om rekonstruktion. Det rapporterar branschsajten Habit.se.

Bild: Borgen Ørn E.
Det var i slutet av förra veckan som bolaget bakom Camilla Malmströms ansökte om företagsrekonstruktion vid Malmö tingsrätt, enligt Habit.se.
Bolaget har ett 70-tal anställda med försäljning av dam- och herrkläder i sju butiker i Skåne; Burlöv city, Nova Lund, i centrala Lund, Center Syd i Löddeköpinge, Väla köpcentrum i Helsingborg, Mobilia och Södra Förstadsgatan i Malmö.
Redan 2014 genomgick modekedjan en ekonomisk kris som slutade med konkurs. Då saknade bolaget tillgångar för obetalda skulder på 75 miljoner kronor. Därefter köpte den tidigare huvudägaren, med stöd av externa investerare, tillbaka varumärket Malmströms, inredningen i alla butiker och det kvarvarande varulagret.
Men nu är den ekonomiska kräftgången åter ett faktum. Enligt sajten Market.se har bolaget skulder på drygt 30 miljoner kronor som man inte klarar av att betala.
– Både februari och mars var dåliga månader. Sedan kom den heta sommaren. Omsättningen har sjunkit väldigt kraftigt, säger rekonstruktören Rolf Eriksson till Market.se.
Borgenärssammanträdet är satt till 11 oktober och då ska en rekonstruktionsplan presenteras.
– Där kommer jag att föreslå åtgärder. Det kan inte uteslutas att någon eller några butiker kommer att stängas, men det vet vi inte än, inga beslut är fattade. Sedan kan ett tillskott av externt kapital att behövs, säger Rolf Eriksson till Market.se.
Fakta

Så här går en företagsrekonstruktion till

1. Bolagets styrelse ansöker om rekonstruktion hos tingsrätten, som oftast beslutar om rekonstruktion samma dag. En rekonstruktör utses på förslag av bolaget. Rekonstruktören arbetar som en god man: arvoderas av bolaget men arbetar även för fordringsägarna.

Rekonstruktionen beslutas för tre månader i taget men får ta högst ett år.

Genom rekonstruktionen skyddas bolaget från konkurs och utmätning och får inte betala gamla skulder. Visst skydd för bolagets avtal. Den statliga lönegarantin kan finansiera personalens löner under en kortare tid. Bolaget har alltså köpt sig tid att komma på fötter igen.

2. Rekonstruktören informerar alla fordringsägarna om rekonstruktionen, och kallar till möte.

3. Vid mötet presenteras en preliminär plan med en analys om bolagets problem och förslag till lösning, exempelvis förändrad verksamhet eller personalnedskärningar.

De flesta fordringsägare ser hellre en rekonstruktion än en konkurs, för då finns chans att få tillbaka en del av de satsade pengarna.

För att driva verksamheten behöver bolaget kapital. Den som lånar ut pengar under rekonstruktionen har stark förmånsrätt och större chans att få tillbaka pengarna om bolaget går i konkurs.

4. Bolaget måste ha råd att betala dels kontant för leveranser av varor och tjänster, dels ackordlikviden, och ha ett rörelsekaptial efter rekonstruktionen. Då behövs oftast ett kapitaltillskott från ägaren eller annan finansiär.

5. Efter några månader har rekonstruktören undersökt bolagets överlevnadsmöjligheter ytterligare och presenterar en detaljerad plan för att förbättra bolagets lönsamhet. Oftast sker detta i samband med ackordserbjudande.

Ett ackord är en överenskommelse om möjlighet att få tillbaka en del av de utlånade pengarna mot att fordringsägarna skriver av större delen av skulderna.

6. Rekonstruktören yttrar sig om huruvida fordringsägarna bör acceptera ett ackord eller inte.

7. Ackordet fastställs av tingsrätten när en stor majoritet av fordringsägarna accepterat det.

8. Bolaget betalar tillbaka pengarna som fastställts. Fordringsägarna avskriver resten. Bolaget är nu finansiellt rekonstruerat.

Gå till toppen