Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Carl Rudbeck: Carl Rudbeck: "Dagens osäkra läge kan komma att vitalisera demokratin."

Bild: Erik Nylund
Sverige börjar bli ett land som andra, ett vanligt land. I de flesta fall är det något att välkomna även om man på önskelistan kan sätta upp vanligare skatter och vanligare priser på vin och sprit. Här skiljer vi oss fortfarande på ett ofördelaktigt sätt från de flesta andra EU-länder.
Men på en punkt har vi nyss sällat oss till flera betydande länder i vårt grannskap: vi har ingen fungerande regering. Vi är alltså i samma situation som Tyskland för några månader sedan; där dröjde det månader innan man kunde jämka ihop en regering. Belgien och Italien har länge och ofta varit i liknande situationer. Och tänk, alla dessa länder finns kvar och tycks ha fungerat utmärkt under tiden när de saknade regering. Tågen gick som vanligt, sjukhusen botade sjuka och tidningar kom ut.
Sannolikt kommer vi i Sverige att ha en ny regering på plats ganska snart men mycket tyder på att det blir en svag regering som ständigt hotar att falla. Också det en situation som påminner om flera andra länder, till exempel Storbritannien där så kallade experter nästan varje dag förutspår Theresa Mays snara fall.
Det ligger naturligtvis i åtminstone vissa mediers intresse att inbilla oss att vad som väntar är kris, kaos och ofärd. Det låter mera spännande än business as usual. Den som vanligt banala och småtråkiga sanningen ligger mittemellan. Sverige kommer att klara sig alldeles utmärkt eller i alla fall inte sämre än tidigare med en parlamentariskt svag regering som hankar sig fram och som ständigt hotas att bli nedröstad av riksdagen.
En svag regering har förstås inget egenvärde men nog är en sådan att föredra framför de villkor som gällde under Decemberöverenskommelsens tid.
Dagens osäkra läge kan istället komma att vitalisera demokratin där skarpa meningsmotsättningar är något att välkomna, inte att vara rädd för eller att till varje pris – se Decemberöverenskommelsen igen – undvika. Konsensus och kompromiss i all ära men när dessa värden drivs så långt som ofta har skett i Sverige så sätter de en fungerande demokrati ur spel.
Ytterligare ett skäl till varför ingen behöver förlora någon sömn över det politiska dödläget är att Sverige liksom så många andra utvecklade länder inte bara är en demokrati utan också en byråkrati där ämbetsmän, inte folkvalda politiker, styr och ställer. Visst kan man tycka att alltför mycket makt har flyttats över till ofta självständiga för att inte säga självsvåldiga myndigheter som bestämmer över våra vardagsliv. Dessa myndigheter är tröga och svåra att förändra. De vill leva sina egna liv bortom demokratisk insyn. De utgör vad som numera kallas den djupa staten.
De folkvalda kan fortsätta att gräla på Helgeandsholmen i Stockholm. För politiskt intresserade kan det bli ett riktigt underhållande och lärorikt skådespel. Sverige behöver förr eller senare en väl fungerande regering men om det blir lite senare tror jag att vi ändå kommer att klara oss ganska bra till dess.
Gå till toppen