Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Allt mörker på den danske mannen

Av Liv Kaastrup Vesterskov, Jörgen Dahlqvist, Etta Säfve och Jona Elfdahl. Musik: Kent Olofsson. Medverkande: Liv KAastrup Vesterskov, Ulf Rönnerstrand, Joan Elfdahl och Carl Gustavsson. Transistor Meetings Festival, Warehouse 9, Köpenhamn, 10/10.

Bild: Teatr Weimar
Den lille havfrue vet vi hur hon ser ut. Mjuk i hållningen, vän och trånande och med jämna mellanrum brutalt halshuggen eller målad röd, som översköljd av blod. Men den danske mannen då, vem är han?
En sanningssägare för det första, om vi ska tro dramatikern och skådespelaren Liv Kaastrup Vesterskov som ensam i det tunt silade strålkastarskenet på Warehouse 9 i Köpenhamn ger oss möjligheten att välja. Det gröna talet eller det gula, som i Thomas Vinterbergs ”Festen” där sanningen äntligen ska sägas.
Inte för att vi har något val. Den danske mannen säger alltid sanningen antingen den är sann eller inte, får vi veta. I ett rasande flöde tas vi från ”Festen” till Dogma 95:s kyskhetslöften för den nya danska vågens filmskapande, regler skapade av män för män. Och via Ibsens ”Ett dockhem” än djupare in i mörkrets hjärta, till de dunkla bakgatorna i Nicolas Winding Refns filmklassiker ”Pusher”.
Som upplevelse är scenkonstverket ”Pusher 4” sparsmakat. Fokus vilar i större delen av uppsättningen på Liv Kaastrup Vesterskovs ansikte när hon läser sin text och bara ibland flackar strålkastaren förbi en gestalt i scenens hörn, som kanske är den danske mannen. Bortvänd, med luvan i jackan uppdragen och benen brett skrevande.
I en filmsekvens prövar Liv Kaastrup Vesterskov själv rollen som Frank, iklädd lösmustasch. Filmen öppnar för komiken i det hårda, svarta och samtidigt upplöses något av energin som skapats i rummet när textens bilder och referenser staplats tätt och obönhörligt på varandra. Genom bilens rutor flimrar Köpenhamns gator ljusa och vardagliga förbi och Frank har svårt att få klistret att fästa i mustaschen.
Ramen för produktionen är den sjätte Transistorfestivalen, som i år tar klivet över Sundet och inleder ett samarbete med scenen Warehouse 9 i Köpenhamns Kødbyen. Den geografiska förflyttningen innebär en förskjutning också av festivalens inriktning, vars danska del i hög grad tar avstamp i en performancekultur med kollektiva processer och verk som blir till i mötet med publiken.
Som i Ellen och Signe Flyvbjergs interaktiva experiment ”De berusade” där de tillsammans med publiken ställer frågor om alkoholkultur och rent praktiskt prövar effekterna av spriten. Eller för den delen, i workshoppar som ”Check-in” och ”Ancient future story-telling” där deltagarna med hjälp av skrivövningar och gestaltning utforskar alltifrån språk till tidsresor och sin egen barndom.
Den danska delen av festivalen varar i en dryg vecka, men flyttar 5 till 25 november tillbaka till Malmö och Inter Arts Center där den varit ett återkommande inslag under de senaste tre åren. I programmet utlovas bland annat uppsättningen ”Häusliche Gewalt” av teater Institutets nye konstnärlige ledare Marcus Öhrn som under sommaren flyttat gruppens bas till Tornedalen.
Mer våld alltså och dessutom mer svärta i operaupplevelsen ”In the darkness, everything went all black” som utspelar sig i totalt mörker. Musiken är komponerad av Kent Olofsson och för texten står festivalens initiativtagare Jörgen Dahlqvist som oförtrutet fortsätter att befästa Malmös ställning som ett av landets viktigaste nav för ny scenkonst. Nu med Köpenhamn som filial för verksamheten.
Gå till toppen