Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Håll dörren till SD stängd.

Ack, hans ställning är rätt bister, aldrig blir han statsminister?Bild: Anders Wiklund/TT
Tiden rinner undan snabbt för Moderatledaren Ulf Kristersson. På tisdag ska han rapportera till talman Andreas Norlén om hur det går i försöken att bilda regering. För att uppfylla löftet om att köra "ända in i kaklet" vill han också att riksdagen tar ställning till hans alternativ. Ett nej i kammaren är bättre än att bara ge upp – det visar att han gjort allt han kunde för att skapa en borgerlig regering.
På fredagen satte Kristersson ytterligare press på Centern och Liberalerna. Han krävde sina allianssyskon på ett svar:
Ska ni vara med i en alliansregering eller inte?
Kristersson öppnar för att bara delar av alliansen kan bilda regering.
Men underförstått är ändå att Sverigedemokraterna måste ge en sådan regering sitt stöd, antingen passivt eller aktivt.
Inte bara tidigare M-ledare som Carl Bildt och Ulf Adelsohn vill få det till att det naturliga för allianspartier är att försöka bilda en regering med stöd av SD. Även rätt många väljare undrar:
Varför skulle det vara så farligt att stödja sig på Sverigedemokraterna?
Liberalerna och Centern är liberala partier. SD är ett uttalat antiliberalt parti. Frågan om att stödja sig på SD handlar alltså inte om olika nyanser i ett borgerligt stamträd. Det handlar inte om att SD skulle vara lite otrevliga så där i allmänhet. Det går en djup existentiell vallgrav mellan å ena sidan C och L och å andra sidan SD.
Debatten i SVT:s Aktuellt i torsdags (11/10) var talande. Susanne Nyström, ledarskribent på liberala Eskilstuna-Kuriren, vägrade att se blockgränsen mellan alliansen och Socialdemokraterna som ett uttryck för nutidens stora idéstrid. Den stora striden står istället, förklarade hon insiktsfullt, mellan SD och övriga riksdagspartier – i synen på rättigheter för etniska minoriteter och hbtq-personer, i synen på demokrati, i synen på mediepolitik och kultur, i synen på klimatfrågans vikt.
Illustrativ var även statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors artikel på fredagens DN Debatt.
Hinnfors gjorde, på forskningens grund, upp med argumentet att ”bara SD får ta ansvar så kommer partiet att foga in sig i den allmänsvenska mittenfåran”. Det vore att önskedrömma. Att tro att det starkt nationalistiska SD skulle modifiera sin politik i pur glädje över att få stödja en viss regering är inte särskilt sannolikt, är den slutsats professor Hinnfors drar. Han hänvisar till forskarkollegor ute i Europa och citerar:
”Inkluderingsstrategier har inte lett till avradikalisering. Partier som accepterats som koalitionspartners ... har inte blivit mer moderata över tid. Snarare har gapet mellan politiska ståndpunkter ökat …”
Centern och Liberalerna bör alltså fortsatt hålla alla dörrar till SD stängda.
Gå till toppen