Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Irländsk oro vid brexits osynliga gräns

Tullar, tariffer och kontroller dominerar rubrikerna i förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU. Men brexit är mycket mer än så. Vid utträdets gräns växer rädslan för blod och död.

En lastbil passerar en skylt som tar avstånd från EU-utträdet och som har satts upp av nordirländska aktivister nära gränsen mot Irland. Arkivbild.Bild: Mstyslav Chernov/AP/TT
Peter Sheridan pekar och vänder sig om i höstsolen.
– Den där kullen ligger i Nordirland, men motorvägen ligger i republiken. Fast när ni svängde av var ni inne i Nord ett tag, men härborta är det Irland igen, säger den förre polischefen och försöker beskriva hur gränsen går.
Vid Carrickarnon, strax norr om Dundalk, finns inga fysiska spår av gränsen mellan Irland och Nordirland. Och så är det i princip överallt längs de 50 mil som skiljer mellan nord och syd. Gränsen sicksackar sig omarkerad genom landskapet.
Kyrkan i Carrickarnon ligger i det brittiska Nordirland. Kyrkogården i det självständiga Eire.
Den osynliga gränsen är dock inte gammal. Under merparten av Sheridans 32 år i den nordirländska polisens tjänst var kullarna bemannade av den brittiska arméns krypskyttar i vakttorn och bakom sandsäckar. Här låg helikopterbaser, vägspärrar och polisstationer.
Allt försvann i och med fredsavtalet 1998. Sedan dess har den borttagna infrastrukturen hyllats som en av de bitar i avtalet som bidragit mest till att avdramatisera läget i norr. Avsaknaden av ständigt vakande ögon har fått invånarna att slappna av och gränstrafiken att normaliseras.
Frågan är bara vad som ska hända i vår. Den 29 mars blir det här en yttre gräns igen, då Storbritannien lämnar EU. Om det innebär en hård gräns kan också konsekvenserna bli hårda.
– Det här är fortfarande ingen normal polismiljö. Det är bara 20 år sedan Långfredagsavtalet. Folk levde ihop som fiender då. Nu måste de leva tillsammans som medborgare. Sådant tar tid. Läget är fortfarande instabilt och brexit tjänar som ett störningsmoment.
I folkomröstningen 2016 röstade en majoritet av nordirländarna, 56 procent, för att stanna i EU. Siffran var dessutom sannolikt i underkant. Många i den befolkningshalva som hellre skulle vilja tillhöra Irland – och EU – struntade i att rösta, eftersom man såg omröstningen som en brittisk fråga.
Sedan dess har brexitmotståndet inte blivit mindre. Näringslivet suckar över ovissheten i vad som kommer att hända. Fredsprocessen har annars gett rejäl fart åt ekonomin över gränsen. Inte minst livsmedelssektorn har vuxit så det knakar. Bara de senaste tre åren har godstransporterna söderut ökat med över 20 procent.
Nu är dock oron stor bland företagarna över vad EU-utträdet ska innebära i försvårad handel. Den brittiska regeringen får inga toppbetyg för hur processen har hanterats.
– Vi behöver inte ministrar som kommer hit och berättar för oss hur vackert vårt land är. Vi behöver någon med en plan, fräser Tina McKenzie, ordförande för Nordirlands småföretagarorganisation, när hon tar emot TT och andra inresta journalister i Belfast.
Mötet arrangeras typiskt nog av myndigheterna i Irland, som arbetar intensivt för att betona vikten av en genomtänkt brexitlösning för Nordirland. Aptiten för en återuppväckt konflikt är lika med noll. Även syd har vunnit stort ekonomiskt på fredsprocessen och den öppna gränsen. 60 procent av Nordirlands transporter till det brittiska fastlandet går i dag via Dublin.
Inför nästa veckas brexitsamtal i Bryssel är det fortfarande oklart hur parterna ska lösa frågan. Nordirland vill varken ha en gräns mot syd eller någon form av kontroller mot resten av Storbritannien.
Vid gränsen – där bara färgen på vägmarkeringarna skvallrar om vad som är vad – hoppas Peter Sheridan på att klokheten ska vinna.
– De måste förstå att ingen tjänar på en dålig uppgörelse eller inget avtal alls.
Fakta

Irland och Nordirland

Irland – Eire på irländska – är en självständig republik som utgör större delen av ön Irland. Landet är till ytan något mindre än Svealand och har knappt fem miljoner invånare, varav drygt en miljon i huvudstaden Dublin. Irland är medlem i EU sedan 1973 och antog euron som valuta redan från starten 2002.

Nordirland ingår som en av huvuddelarna i Förenade kungariket (United Kingdom) och består av sex av de nio grevskapen i provinsen Ulster. Området är stort som Hälsingland och har 1,8 miljoner invånare, varav cirka 350000 i huvudstaden Belfast. Nordirland gick in i EU med resten av Storbritannien 1973, men använder fortsättningsvis det brittiska pundet som valuta.

Fakta

Bakgrund: Konflikten om Nordirland

På 1600-talet koloniserade den engelska kronan Irlands nordligaste del, Ulster, med engelska och skotska protestanter för att minska risken för uppror från de katolska irländarna.

Under den irländska självständighetsrörelsen var Ulster djupt splittrat mellan katolska nationalister/republikaner å ena sidan och protestantiska lojalister/unionister å den andra. När merparten av ön blev självständig 1922 kom de sex mest protestantiskt dominerade av Ulsters nio grevskap att kvarstå under brittiskt styre, med namnet Nordirland.

Motsättningarna i norr exploderade på 1960-talet i upplopp och våldsamheter. På båda sidor fanns militanta terrorrörelser som använde sig av mord och bombdåd. Totalt har över 3600 personer dödats och tiotusentals blivit skadade.

I det så kallade Långfredagsavtalet 1998 enades Nordirlands olika politiska grupper samt Storbritanniens och Irlands regeringar om förhållandena för en maktdelning. Det innebär bland annat att gränsen ska hållas öppen och att invånarna i nord fritt får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Nordirland har samtidigt rätt att bryta sig ut och ansluta sig till republiken Irland, om det godkänns i folkomröstningar på båda sidor om gränsen.

Under 2000-talet har såväl republikanska IRA som lojalistiska grupper som UVF och UDA officiellt lagt ned sina vapen. Spänningarna är dock fortsatt starka.

Befolkningsmässigt är i dag en förskjutning på gång, som förmodligen runt år 2020 ger en katolsk majoritet i Nordirland för första gången sedan 1600-talet.

Läs alla artiklar om: Brexit
Gå till toppen