Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Släktforskning

Riksarkivet – här finns pusslet till vår historia

Riksarkivet fyller 400 år den 16 oktober. Det firas på många håll i landet. Men den anrika myndigheten planerar även för framtiden.

Karin Borgkvist Ljung, 1:e arkivarie på Riksarkivet, vill göra Riksarkivets unika informationsskatt tillgänglig för allt vidare kretsar.Bild: ROLAND CLASSON OCH TOMAS ONEBORG/TT
Hon kan allt om Riksarkivets långa historia, håller gärna föredrag, visar värdefulla dokument och har också förmågan att få åhörarna att lyssna. Arkiv kan faktiskt vara riktigt roligt…
Karin Borgkvist Ljung är 1:e arkivarie på Riksarkivet, arkivpedagogisk samordnare och paleograf vid Riksarkivets nationella avdelning.
Men hon hade aldrig tänkt att hon skulle välja ett yrke som arkivarie.
– Min mamma släktforskade i gamla Riksarkivet. Jag tyckte att det lät så tråkigt.
Men Karin Borgkvist Ljung kom så småningom på andra tankar, började på Riksarkivet 1995 och blev 1:e arkivarie 2002.
Nu är hon en av dem som vet mest om Riksarkivets långa historia.
Karin Borgkvist Ljung förmedlade även sina kunskaper under Släktforskardagarna i Växjö. Det var fullsatt i föreläsningssalen när hon på 40 minuter berättade om Riksarkivets 400 år. Hon har även författat en artikel i Släktforskarnas årsbok i ämnet.
– De unika dokumenten i Riksarkivet har sin egenart genom att de är kvarlevor från det förflutna, pusselbitar av historien och charmen ligger i just äktheten, menar Karin.
Axel Oxenstierna och drottning Kristina brevväxlade under åren 1633–1654. De breven finns bevarade på Riksarkivet.Bild: TT
Riksarkivet har bevarat statens handlingar från tidig medeltid fram till i dag.
– Vi har 80 hyllmil med handlingar, lika mycket som sträckan mellan Östersund och Lund. Men tänk på att bara en bråkdel av allt finns på nätet.
– Vi har 20 000 medeltida brev och pergament, det äldsta från 1000-talet, skrivet på latin. De som besöker oss brukar ofta vilja titta på originalen och sigillen. Och vi har Greta Garbos passansökan, till exempel.
– Arkivet i Marieberg är sex våningar under marken, allt i tryggt förvar. Det pågår även en utbyggnad av Riksarkivets lokaler i Arninge i Täby kommun. Dessutom lämnar Krigsarkivet sina lokaler på Banérgatan och flyttar till Arninge 2020, säger Karin.
Hon ger också liv åt historien om när slottet Tre Kronor brann 1697. Här fanns kungens kansli och hela Riksarkivets bestånd.
– Två tredjedelar av Riksarkivet förstördes i branden. Men innan slottet brann ner hann man kasta ut en mängd handlingar som annars hade gått förlorade. Man började med de viktigaste, och kunde rädda ungefär en tredjedel. Vi har faktiskt kvar handlingar med sot efter slottsbranden.
Riksarkivet har som ett exempel förvarat brevväxlingen för åren 1633–1654 mellan drottning Kristina och rikskansler Axel Oxenstierna.
– Drottning Kristina är min favoritdrottning. Hon abdikerade som drottning, övergick till katolicismen och bosatte sig i Rom 1655. Vi har genom inköp av Azzolinosamlingen även hennes teckningar och en del kärleksbrev mellan kardinal Decio Azzolino och drottningen!
Kung Carl XVI Gustaf deltog vid Riksarkivets firande i april.Bild: Pontus Lundahl/TT
Det har efter 1697 blivit flera flyttningar av Riksarkivet, som under 1800-talet utvecklades till ett svenskt nationalarkiv.
Men Riksarkivet var i många år en arbetsplats utan kvinnligt inslag. Det var herrarna som styrde och även hade de ledande positionerna.
– Först på 1950-talet öppnades det upp för kvinnliga anställa på Riksarkivet, säger Karin Borgkvist Ljung.
Nu är det andra tider och sedan 2016 heter riksarkivarien Karin Åström Iko. Hon är den första kvinnliga riksarkivarien sedan 1618.
Firandet av de 400 åren med Riksarkivet pågår hela året. Bland annat har det varit stort firande i Riksarkivets lokaler i Marieberg tidigare år.
Riksarkivet har även, tillsammans med Postnord, gett ut jubileumsfrimärken.
Fakta

Riksarkivet

Riksarkivet är en statlig förvaltningsmyndighet under kulturdepartementet och har ett särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och arkivvården i Sverige.

Riksarkivet finns på tolv platser i landet.

Arkivbildningen i Sverige tog fart med Gustav Vasas makttillträde 1523.

Riksarkivet har haft det högsta ansvaret att förvara och skydda de historiska källorna sedan den 16 oktober 1618 då rikskansler Axel Oxenstierna författade Kansliordningen för Rijkzens Archivum.

Riksarkivet har sedan 1618 bevarat statens handlingar och därmed säkrat information, alltifrån medeltida pergamentsbrev till dagens digitala uppgifter.

I arkiven finns berättelser om stora samhällsförändringar och om individers levnadsöden genom historien. Arkiven berättar också din egen historia, nu och i framtiden.

Riksarkivet förvarar även kartor och ritningar över offentliga byggnader.

Det är från och med den 1 februari 2018 gratis att forska i Riksarkivets digitala forskarsal.

Riksarkivet huvudbyggnad ligger sedan 1968 på Fyrverkarbacken 13 på Kungsholmen i Stockholm. Riksarkivet Arninge i Täby invigdes 1995.

Riksarkivet

Gå till toppen