Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Vem utmanar Trump i striden om Vita huset?

Med kongressvalet i ryggen höjer amerikanerna blicken mot presidentvalet 2020. För Demokraterna är det bråttom att vaska fram en kandidat som kan utmana Donald Trump. Sannolikt krävs en politiker med styrka, som inte räds att gå i närkamp och som kan nå fram till väljare på landsbygden.

Texasdemokraten Beto O'Rourke utmanade den sittande republikanske senatorn Ted Cruz om hans plats men förlorade. Den karismatiske O'Rourke förekommer dock redan i spekulationerna inför presidentvalet 2020. Här med hustrun Amy Sanders.Bild: Eric Gay/AP/TT
Ballongerna hade knappt slutat falla på valvakorna förrän startskottet gick för nästa val. De närmaste månaderna lär ett stort antal demokrater offentliggöra sina satsningar på Vita huset. Att energi krävs för att ge republikanen Donald Trump en match är tydligt.
– Presidenten är en kraft av ett eget slag – alltid på offensiven, alltid aggressiv, inte alltid sanningsenlig. Den som utmanar honom måste ha närvaro och kunna gå till motattack, säger Byron Dorgan, tidigare demokratisk senator från North Dakota som nu arbetar som advokat och undervisar i statsvetenskap i Washington DC.
Han tolkar Demokraternas seger i representanthusvalet som ett tecken på att väljarna vill ha politiker på plats som kan bromsa president Trumps "värsta impulser". Men han är också självkritisk och säger att det egna partiet de senaste åren varit dåligt på att tala om politiska idéer och vad man står för.
– Plus att vi har låtit Republikanerna framstå som att de är det patriotiska partiet.
Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Iowa, gör en liknande analys. Han noterar att Demokraterna har problem, att man tappat stöd i viktiga väljargrupper och inte kommit särskilt långt i sin självrannsakan efter nederlaget i presidentvalet 2016.
– Just nu har partiet ingen självklar presidentkandidat. Och vem det än blir måste han eller hon klara av att nå ut till vita väljare på landsbygden, där Trump har sin bas.
Lägg därtill att det generationsskifte som många efterlyste efter det förra presidentvalet inte ägt rum. Det bekräftas av opinionsmätningar om vem partianhängarna vill se som nästa presidentkandidat. Listan toppas av den 75-årige tidigare vicepresidenten Joe Biden, följd av Vermontsenatorn Bernie Sanders, 77.
– Jag kallar det politisk kolesterol som täpper till artärerna, alla dessa åldringar som står i vägen för nya unga ledare, säger Dorgan.
Yngre aspiranter med minoritetsbakgrund finns förvisso i spekulationerna. Den 54-åriga Kaliforniensenatorn Kamala Harris, som har jamaicanskt och indiskt påbrå, nämns ofta. Likaså hennes svarta senatorskollega Cory Booker, 49, som varit borgmästare i Newark i New Jersey.
Men den kanske snabbast stigande demokratiska stjärnan är den tidigare representanthusledamoten Beto O'Rourke från Texas. 46-åringen förlorade förvisso senatorsvalet till den sittande republikanen Ted Cruz, men hans kampanj har rivit upp sällan skådat engagemang.
En annan person som möjligen kan utmana Trump på hans egen bakgård är New Yorks tidigare borgmästare, den förmögne affärsmannen Michael Bloomberg. 76-årige Bloomberg registrerade sig nyligen som demokrat, vilket tolkas som att han överväger att ställa upp mot presidenten.
På den republikanska sidan råder inget tvivel om att Trump ställer upp för omval. Han har redan samlat in över 100 miljoner dollar för sin återvalskampanj, vilket ingen sittande president gjort före honom. Och det intensiva kampanjande han ägnade sig åt inför kongressvalet kan ses som en uppvärmning.
Att Republikanerna i valet lyckades försvara sitt styre i senaten spelar Trump i händerna. Det innebär att han kan fortsätta att utse konservativa domare, utnämningar som godkänns av senaten, vilket är viktigt för de väckelsekristna som utger en stor del av hans väljarbas.
Fakta

Bakgrund: Åsnan och elefanten

USA:s politiska karta domineras av två stora partier, Demokraterna och Republikanerna.

Demokratiska partiet:

Formellt grundat: 1828.

Symbol: Åsna.

Historiskt starkt bland hantverkare och arbetare i städerna, jordbrukare i väst och söder samt etniska minoriteter. Har även ett stort stöd bland liberala akademiker. Stödet från södern har minskat och i dag är partiet starkast i de folkrika delstaterna längs USA:s väst- och östkuster.

Har jämfört med republikanerna större tilltro till staten för att skapa välfärd samt bygga upp system för utbildning och infrastruktur.

Demokratiska presidenter sedan 1950:

1945-53 Harry Truman

1961-63 John F Kennedy

1963-69 Lyndon B Johnson

1977-81 Jimmy Carter

1993-2001 Bill Clinton

2009-2017 Barack Obama

Republikanska partiet:

Formellt grundat: 1854.

Symbol: Elefant.

Starkt i södern och i USA:s inland. Konservativt, företagarvänligt parti som traditionellt pläderar för låga skatter och liten offentlig sektor. Stor tilltro till militären och förordar rätten att bära vapen. Många företrädare är generellt och på religiös grund motståndare till samkönade äktenskap och aborter.

Republikanska presidenter sedan 1950:

Dwight Eisenhower 1953-61

Richard Nixon 1969-74

Gerald Ford 1974-77

Ronald Reagan 1981-89

George H W Bush 1989-93

George W Bush 2001-2009

Donald Trump 2017-nu

Fakta

Resultatet i kongressvalet

Vid mellanårsvalet till kongressen valdes alla 435 ledamöterna i representanthuset samt 35 av senatens 100 ledamöter (33 omval och två fyllnadsval). Före valet hade Republikanerna majoriteten i båda kamrarna, med 235 ledamöter i representanthuset och 51 i senaten.

På morgontimmarna efter valet stod det klart Demokraterna tar över makten i representanthuset och Republikanerna behåller styret i senaten.

Så här såg det ut i rösträkningen på onsdagseftermiddagen svensk tid:

Senaten: Republikanerna har säkrat 52 och Demokraterna 45 av de 100 platserna.

Representanthuset: Republikanerna har säkrat 195 och Demokraterna 220 av de 435 platserna.

Källa: Real Clear Politics

Gå till toppen