Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Moa Berglöf: Med frihet att vara jobbig.

Donald Trump portar CNN:s politikkorrespondent. Men först en rejäl utskällning.Bild: Evan Vucci
Politikkorrespondenten Jim Acosta på CNN har portats från Vita huset och det var väl egentligen bara en tidsfråga. Under två år har Acosta varit som en igel på president Donald Trump. Ifrågasatt uttalanden, ställt tuffa frågor, provocerat.
Han har, ärligt talat, varit svinjobbig.
Det var han också i en ordväxling med presidenten under en presskonferens i onsdags; vägrade följa uppmaningar att sätta sig ned, vägrade lämna vidare mikrofonen. I ett videoklipp som hade kunnat vara underhållande om det inte vore för allvaret i situationen, syns Trump vandra fram och tillbaka på podiet medan han kastar ur sig invektiv och förolämpningar mot journalisten.
Hur irriterande Acostas beteende än må vara för en person som inte vill svara på frågor, är hans journalistiska metoder förstås fullt rimliga.
Det finns baksidor med att vara förtroendevald, och en av dem är jobbiga journalister. De ringer och tjatar. De dyker upp lite var som helst och slänger fram en mikrofon. De vägrar acceptera ett nej.
Skulle det vara skönare om journalisterna bara skrev det politikerna säger? Javisst. Men det är inte så det fungerar i demokratiska länder. Där finns granskning, där kan det bli obekvämt.
Det är det som är pressfrihet.
Och den friheten hotas varje gång demokratiskt valda ledare väljer att se journalister som politiska motståndare, fria att förakta och håna. Och tysta.
När CNN:s Jim Acosta i somras ställde obekväma frågor vid toppmötet mellan Donald Trump och Nordkoreas Kim Jong-Un twittrade Trumps kampanjchef att journalisten borde få sin presslegitimation indragen.
Acostas svar: "Diktaturer drar in presslegitimationer. Inte demokratier."
Det visade sig vara en önskan snarare än ett faktum.
Gå till toppen