Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Carl Rudbeck: ”Den som vill bli helgon bör helst välja en annan bana.”

Bild: Erik Nylund
Fakta i målet är ovedersägliga. Den saudiske journalisten och politiske aktivisten Jamal Khashoggi mördades av saudiska agenter och det skedde, enligt CIA, på uppdrag av Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Det är inte första gången kronprinsen visar sig hårdhänt. Han kidnappade Libanons premiärminister, han för ett krig i Jemen som är på gränsen – eller kanske numera över den – till folkmord. Han har initierat en till synes helt onödig konflikt med det förhållandevis fredliga Qatar. Bara en man med en sådan förskräcklig meritförteckning kunde ganska nyligen framställas som närmast en upplyst reformator för att han låter kvinnor köra bil.
Det är lätt att fördöma honom och den maffia som det saudiska kungahuset utgör. Problemet är förstås att hans land sitter på enorma oljetillgångar som västvärlden fortfarande behöver.
Vi som inte har exekutiva skyldigheter och uppgifter, vars handlingar inte avsätter spår i vårt lands BNP, inte påverkar arbetslösheten eller vanliga hushålls budget kan visa oss på den moraliska styva linan, kräva kraftfulla åtgärder och sedan strunta i konsekvenserna. Men skulle man störta kronprinsen och hans brottsliga anhang så vet ingen vad som kommer i hans ställe, kanske ett scenario som i Libyen. Att det skulle bli politiker som Annie Lööf eller Jan Björklund som tar vid håller jag för osannolikt.
För en politiker eller en VD för ett multinationellt företag är det inte lika enkelt. Dessa kvinnor och män måste tänka på följderna av sina handlingar. Om de lydde den privata moralens bud så borde de högljutt protestera, kalla hem diplomater och avbryta kommersiella förbindelser med kungariket. Visst kan de göra det men det kommer sannolikt att innebära att svenska arbetare inte bara i vapenindustrin kommer att förlora sina arbeten. Bensin och olja kommer att bli dyrare. Detta drabbar inte i första hand högavlönade beslutsfattare utan vanligt folk som i många fall redan lever på marginalen och som aldrig tillfrågas om de vill eller inte vill ha att göra med saudiska prinsar.
Realpolitiken ställer sina egna krav. Som så många gånger förr säger Donald Trump vad många tänker men få vågar uttrycka lika brutalt. Saudiarabien är en viktig allierad i kampen mot Iran och terrorism. Hans utrikesminister Mike Pompeo lät som 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes när han cyniskt eller kanske klarsynt konstaterade att det är ”a mean, nasty world out there” – en elak, otäck värld därute.
Det visar sig än en gång att politik är ett smutsigt hantverk. Den som ger sig in i den måste vara beredd att för det allmänna bästa ibland fatta beslut som bryter mot anständiga moraliska normer. En framgångsrik politiker får inte vara rädd för att smutsa ner sina händer. Den som vill bli helgon bör helst välja en annan bana.
Vi andra, som inte har ansvar för kanske ett helt folks välbefinnande, kan i trygg förvissning om vår moraliska förträfflighet citera det gamla latinska uttrycket ”Jag har talat och räddat min själ”.
Gå till toppen