Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Höj rösten mot Riyad. Det har varit tyst för länge.

Mohammed bin Salman.
Många tyckte sig ana förändringens vindar när Mohammed bin Salman utsetts till tronföljare i Saudiarabien. Hopp väcktes om att den unge kronprinsen skulle reformera det djupt konservativa muslimska samhället. Han hade en plan för att frigöra landet från dess ensidiga oljeberoende och spåddes så smått börja minska repressionen mot kvinnor och regimkritiker.
I början av året kablades bilder ut av när saudiska kvinnor för första gången tilläts gå på en fotbollsmatch. Än större blev uppmärksamheten i somras när landets kvinnor fick laglig rätt att köra bil.
Vid en tillbakablick framstår dessa förändringar nu mest som billiga pr-trick. Under de senaste månaderna har det förtydligats att regimen inte alls blivit mindre hårdför och förtryckande. Utvecklingen har snarare gått i motsatt riktning och omvärlden riktar nu alltmer högljudd kritik mot Riyad.
Det är på sin plats och borde följas upp av ännu skarpare protester.
I backspegeln kan ingen hävda att det har saknats oroande tecken. Aktivister som engagerat sig för kvinnors rätt att köra bil greps till exempel kort före lagändringen och jakten på oppositionella har aldrig trappats ned.
"Det finns ingen känd regimkritiker i Saudiarabien som inte sitter i fängelse just nu", säger människorättsaktivisten Yahya Assiri i en TT-intervju.
Han hoppas att det uppmärksammade mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi ska bli vändpunkten som får omvärlden att reagera mot regimens övergrepp. Vissa saker tyder faktiskt på att det kan bli så.
Dådet mot Khashoggi på det saudiska generalkonsulatet i Istanbul har väckt ilska och avsky över hela världen. Inte minst sedan den amerikanska underrättelsetjänsten CIA sagt sig se tydliga tecken på att mordet var beställt från Riyad.
Visst fortsätter USA:s president Donald Trump att stöda den saudiska regimen – av strategiska skäl. Men i den amerikanska kongressen diskuteras sanktioner mot saudierna bland såväl demokrater som republikaner. Och allt fler andra länder gör nu skarpa markeringar mot Mohammed bin Salman.
Det handlar om mer än förfäran över mordet på Khashoggi och förtrycket mot oppositionella. Diskussionerna kring regimens agerande har också gett välkommen uppmärksamhet för dess djupa inblandning i kriget i Jemen. Saudiarabien är den mest offensiva krigförande parten. Dess flygvapen har till och med angripit civila mål under konflikten som enligt FN lett till världens största humanitära kris. Rädda Barnen slog nyligen larm om att 85 000 barn har svultit ihjäl till följd av striderna sedan 2015.
Saudiarabien gav sig in i kriget i Jemen under Mohammed bin Salmans tid som försvarsminister. Det ger åtgärderna lite extra symbolisk laddning när land efter land nu beslutar att stoppa sin vapenexport till Riyad.
Förbundskansler Angela Merkel förklarade i förra veckan att Tyskland inte tänker sälja några vapen till saudierna förrän Khashoggis död har retts ut. Även Norge, Danmark och Finland har beslutat att vapenexporten till Saudiarabien nu stoppas. Ännu fler länder förväntas följa efter, vilket gör frågan allt mer brännande även för Sveriges del.
Utrikesminister Margot Wallström (S) hävdar att Sverige idag har en mycket begränsad export av krigsmateriel till Saudiarabien, men gör ingen öppning för att stoppa den.
Det kan bero på att en övergångsregering ogärna fattar skarpa beslut. Eller möjligen på att fredsförhandlingarna mellan de stridande i Jemen väntas äga rum i Stockholm i början av december. Ett nytt ställningstagande från Sverige kan tänkas leda till att någon av parterna inte dyker upp. Det talar för att låta frågan bero ytterligare någon vecka. Men sedan måste den rimligtvis tas upp för grundlig diskussion.
Markeringarna mot Riyad är minst sagt på sin plats. Västländerna har haft överseende med förtrycket i Saudiarabien alldeles för länge.
Gå till toppen