Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

EU-länder enade om e-bevis

Brottsbekämpande myndigheter i ett EU-land ska snabbare få ut elektroniska bevis från företag och sociala plattformar i andra länder, om EU-kommissionen får som den vill.

Migrationsminister Heléne Fritzon (S). Arkivfoto.Bild: Wiktor Nummelin/TT
Säkerhetskommissionären Julian King var nöjd sedan EU-ländernas justitieministrar – om än efter många invändningar – på fredagen enats om sin syn på förslaget.
– Vi måste anpassa oss till att cyberattacker ofta utförs från andra länder och det är alldeles för lätt att komma undan, sade King efter ministrarnas klartecken.
Tanken är att en åklagare i ett EU-land ska kunna vända sig direkt till ett företag i ett annat EU-land med en order om att lämna ut exempelvis e-postmeddelanden.
Sverige har tillhört de tvekande, men anser sig ändå ha fått in tillräckliga förändringar i förslaget för att kunna säga ja.
– Om en myndighet efterfrågar uppgifter hos till exempel en svensk leverantör så ska man informera den svenska myndigheten om att man begär ut de uppgifterna. Då kan vi göra en bedömning av hur vi ser på det ur ett svenskt perspektiv, sade migrationsminister Heléne Fritzon som skötte frågan vid justitieministermötet i Bryssel.
– Vi skulle ha föredragit ett mer långtgående notifieringssystem, med fler kategorier, för att ge mer skydd åt grundläggande rättigheter, men vi är nöjda med tilläggen som gjorts, förklarade Fritzon för kollegorna på mötet.
Fredagens beslut innebär att kompromissförhandlingar kan inledas med EU-parlamentet, där frågan diskuteras av ansvarigt utskott nu på måndag.
Fakta

Förslaget om e-bevis

EU-kommissionen lade i april i år fram ett förslag för att ge brottsbekämpande myndigheter snabbare tillgång till elektronisk bevisföring från andra EU-länder.

Enligt förslaget ska myndigheterna kunna vända sig direkt till företag som erbjuder olika informations- eller kommunikationstjänster – exempelvis sociala medier – med en order om att lämna ut eller spara lagrad information.

Informationen ska lämnas ut inom max tio dagar, även om man i vissa nödfall kan kräva utlämning redan inom sex timmar. För att kräva ut innehåll eller transaktionsuppgifter behöver dock ett brott misstänkas som kan ge minst tre års fängelse. Om leverantören vägrar kan det i värsta fall leda till böter på upp till två procent av företagets totala omsättning.

I vissa fall, främst när det gäller känslig information, måste en notifiering samtidigt göras till myndigheterna i det land varifrån informationen krävs.

Gå till toppen