Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

”Jag äger varken pass eller visum men har ändå 400 resdagar om året”

Ranelid gör entré med ett språng och charmar Knorrace.

Ständige storbonden Olsson vände på klacken och försvann med arga steg.
– Nu kapar vi banden. Han må vara ständig storbonde, men om han inte vill föra vår talan så klarar vi oss utmärkt utan honom, sa Herr Engdahl och Herr Wästberg fluffade till den färgglada fjäderskruden och knyckte till med kammen. Fru Lugn konstaterade med drypande sarkasm:
– Alla djur är jämlika, men några är mer jämlika än andra.
– Men du vet ju att du är en av oss, så lugna ner dig nu, sa Herr Engdahl.
Fru Lugn tände en cigarett. Och öppnade munnen. Men hann inte säga något förrän en tiger liksom bara damp ner framför dem, som från himlen.
– Jag äger varken pass eller visum men har ändå 400 resdagar om året, och jag har gjort mer för svensk folkbildning än hela Svenska Akademien. Jag VET att ni behöver mig. Låt mig hädanefter bli er ledare! Tillsammans kan vi göra avtryck.
Herr Engdahls första impuls var att gå till attack, trots tigerns imponerande huggtänder, men något hindrade honom. Något sa honom att de kunde dra nytta av Ranelid med det smorda munlädret, även om han inte var en av dem. Ännu. Det fanns ju gott om lediga bås i ladan.
– Du är välkommen till oss, men formerna behöver vi diskutera.
Bild: Heri Juanda
Läs alla artiklar om: Kulturens julkalender 2018
Gå till toppen