Annons

Annons

Lokföraren: ”Man tutar och nödbromsar, sedan gäller det att titta bort så man inte får ögonkontakt”

Självmord i Skåne

Förra året tog 50 personer livet av sig genom att ställa sig framför ett tåg i Sverige. Som ofrivilliga vittnen till händelserna hamnar lokförarna. Ett öde som påverkar många av dem för alltid.

– Det var en overklig känsla, säger lokföraren Thomas Lindgren.

Thomas Lindgren, 45 år, omskolade sig från målare till lokförare för tio år sedan. Först körde han godståg men nu är det Pågatåg som gäller. Han trivs bra med jobbet.

Bild: Lars Brundin

Annons

Året är 2014. Det är vardag i Skåne. Lokföraren Thomas Lindgren, idag 45 år, sätter sig i förarhytten till ett Pågatåg och ger sig ut på spåren. Plötsligt händer det alla lokförare vet kan hända – det står en människa på spåret där han kommer med sitt tåg i full fart.

Träningen från utbildningen slår till.

– Man tutar och nödbromsar. Men man vet ju att man kommer för fort och att det inte finns en chans att stanna. Sedan gäller det att titta bort så att man inte får ögonkontakt. Helst ska man också hålla för öronen så att man inte hör ljudet, säger Thomas Lindgren.

Trots att det nu är flera år sedan minns han händelsen tydligt. Men känslan är svår att beskriva.

– Det var en overklig känsla, inne i huvudet var det kanske lite kaos.

Han var egentligen inte oförberedd på händelsen. Idag talas det allt mer öppet om risken för självmord, dels under utbildningen, dels när man kommer till en ny arbetsplats och lokförare emellan. Skyddsnätet för de lokförare som drabbas är också omfattande. Men just när kollisionen inträffat är de ensamma med alla känslor och det rent praktiska.

Annons

Annons

– Det startas en procedur. Man ringer Trafikverket och räddningstjänsten och berättar vad som har hänt. Man ringer också sitt eget företags trafikledning och de skickar ut en kamratstödjare, säger Thomas Lindgren.

Thomas Lindgren är lokförare sedan tio år tillbaka. Både han själv och många av hans kollegor har fått uppleva obehaget av att köra på en människa med tåget.

Bild: Lars Brundin

Sedan är det bara att vänta. Ensam i förarhytten.

Ibland finns en tågvärd med ombord men oftast har den personen fullt upp med att hantera resenärerna.

– Det är inte alltid resenärerna är okej efter en sådan här händelse. De kan vara rätt så skärrade.

Thomas Lindgren är nöjd med det stöd han fick. En kamratstödjare såg till att han kom hem ordentligt, företaget tog honom ur tjänst några dagar och en träff med en psykolog bokades in.

– Sedan åker man med någon annan första gången förbi olycksplatsen bara för att känna känslan, så att man inte kör förbi där själv och kanske inte klarar av det.

För Thomas Lindgren var upplevelsen, trots allt stöd, tuff att hantera.

– Det var rätt tungt. Samtidigt som man vet att det inte är ens eget fel så hänger det kvar under ganska lång tid. Det är ju inget som försvinner, man blir ju påmind om det hela tiden när man kör förbi det stället där det hände.

Fler män än kvinnor tar livet av sig. De senaste åren har utvecklingen planat ut kring drygt 1100 fall per år. Det handlar om fall där det är helt klarlagt att det rör sig om självmord. Ytterligare runt 400 fall per år räknas ibland med i statistiken då de betraktas som troliga självmord.

Antalet självmord i Sverige har länge legat på ungefär samma nivå, strax över 1 100 per år, men andelen som sker på järnvägsspåren har minskat. I snabb takt.

Annons

2013 var de som flest, 89 fall där myndigheterna är säkra på att det rört sig om självmord. Förra året var siffran 50 fall. En tydlig minskning.

Annons

På Trafikverket arbetar man aktivt med att göra det svårt att komma ut på spåren. Det handlar om att undvika självmord men också om att bli av med det som kallas "spårspring", det vill säga människor som genar över spåren. Upptäcks det, och det gör det allt oftare idag tack vare mer kameraövervakning och patrullering, måste tågtrafiken stoppas tills dess att man kan försäkra sig om att ingen finns på spåret.

– Vi har ett mål om att halvera antalet döda på spåren till 2020 och vi ligger ganska nära det målet nu, säger Thomas Johansson på Trafikverket.

Då handlar det om alla döda, inte bara de som tar livet av sig.

Antalet fullbordade självmord vid järnvägen har minskat dramatiskt de senaste åren. Samtidigt har antalet allvarligt skadade vid självmordsförsöken ökat.

Annons

Åtgärderna är fler än de redan nämnda. Det handlar också om att sätta upp staket, om att röja växtlighet kring spåren för att ge lokförarna en bättre översikt, om att sätta upp gummipyramider i spårområdet som gör det omöjligt att gå där och om att informera om farorna med att gena över spåren.

Annons

Och det har alltså gett effekt. Antalet döda minskar.

Men samtidigt har antalet skadade ökat. Förra året skadades åtta personer allvarligt i samband med självmordsförsök på järnvägsspåren. Det är den i särklass högsta siffran någonsin. Varför det är så finns det ännu ingen förklaring till. Enligt Thomas Johansson är antalet, trots ökningen, för litet för att det ska gå att dra några säkra slutsatser.

Arbetet med att förhindra att folk ska kunna ta sig ut på spåren fortsätter.

– Vi måste jobba med de här åtgärderna. Först och främst är det tragiskt när någon dör men det handlar också om stora kostnader för samhället, säger Thomas Johansson.

För lokföraren Thomas Lindgren påverkar självmordet honom fortfarande känslomässigt.

– Man är kanske försiktigare när man kör förbi plattformar. Om folk står nära kanten så hajar man till lite, säger han.

En del lokförare reagerar med ilska mot dem som ställer sig i deras väg. Arga över att de drabbas av självmördarens beslut. Men Thomas Lindgren ser det inte så.

– Absolut inte. När man har kommit så långt att man gör det här, då mår man inte bra. Då tänker man inte på det, säger Thomas Lindgren.

Fakta

10 nummer att ringa om du behöver hjälp

Funderar du på att ta ditt liv eller känns livet bara oerhört tungt just nu? Det finns många du kan ringa till, prata eller chatta med eller skicka ett mejl till om din situation och få hjälp. Här är några.

Det finns flera organisationer och myndigheter i Sverige som arbetar med att förhindra självmord och i många fall finns de bara ett telefonsamtal eller en chatt bort. Här är en lista på några av dem du kan höra av dig till. Också du som känner någon du är orolig för kan höra av dig för att få råd och hjälp om hur du kan hjälpa.

Telefonnummer:

90 101

Självmordslinjen. Numret går till mind.se, en landsomfattande organisation som arbetar med psykisk ohälsa. Öppet varje dag klockan 06-24.

020-85 20 00

Föräldratelefonen. Numret för dig som är förälder och som är orolig för ditt barn eller någon annans barn. Öppet klockan 10–15 på vardagar samt klockan 19-21 på torsdagar.

020-22 22 33

Äldretelefonen. Numret för dig som är över 60 år och mår psykiskt dåligt. Öppet varje vardag klockan 10-15.

08-702 16 80

Jourhavande medmänniska. För dig som söker medmänskligt stöd under natten. Öppet varje dag klockan 21-06.

0771-22 00 60

Hjälplinjen. För dig som behöver tillfälligt psykologiskt stöd. Öppet varje dag klockan 13-22.

112

Jourhavande präst. För dig som behöver någon att dela dina tankar med. Öppet varje dag klockan 21-06. Ring 112 och fråga efter jourhavande präst.

031–800 650

Kyrkans jourtjänst. För dig som vill tala om det svåra med en medmänniska. Öppet varje vardag klockan 13-21 och övriga dagar klockan 16-21.

116 111

Bris. Är du under 18 år kan du ringa till Bris och få prata med en kurator om det som känns jobbigt. Öppet alla dagar klockan 14-21.

1177

Vården. Om du känner att du behöver hjälp och rådgivning kan du får det här. Öppet dygnet runt.

112

Akutnumret. När livet står på spel precis i detta nu kan du få hjälp här.

Annons

Annons

Annons

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy